Läs senare

Usla villkor för lärare som går Lärarlyftet

Tre av fyra lärare som går Lärarlyftet tvingas vidareutbilda sig på fritiden. Många måste också betala för resor och kurslitteratur. Det visar Lärarnas tidnings undersökning.
— Jag får använda min fritid för att studera, göra inlämningsuppgifter och förbereda redovisningar, säger Adis Curan, som jobbar heltid som fritidspedagog och läser på halvtid till slöjdlärare inom Lärarlyftet.

26 nov 2014
Usla villkor för lärare som går Lärarlyftet
Bild: Mats Thorén

Lärarnas tidning har frågat drygt 2.000 lärare som går ­Lärarlyftet denna termin vilket stöd de får av sin arbetsgivare. Det visade sig att villkoren ­skiftar rejält.

Ett fåtal får nedsatt tjänst, men de flesta jobbar på som vanligt samtidigt som de läser in kurserna. Vissa får resan till lärosätet betald, andra får stå för kostnaden själva. Det samma gäller kurslitteratur.

Samtidigt är behovet av vidareutbildning skriande. Skolverket presenterade nyligen statistik som visar att varannan lärare i gymnasiet och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i.

Trots det minskar antalet deltagare i Lärarlyftet 2, statens pågående satsning för att göra fler verksamma lärare behöriga.

Drygt 2.500 lärare antogs hösten 2012 och lika många hösten 2013. Men i höst sjönk antalet antagna till knappt 1.700, enligt Skolverkets siffror.

— En anledning är att villkoren uppfattas som för dåliga.Det blir för tufft för lärarna att kombinera arbete och studier. Jag tror att många lärare och huvudmän avvaktar och hoppas att staten ska förbättra villkoren, säger Daniel Lundström, projektledare för Lärarlyftet på Skolverket.

Under det första Lärarlyftet som pågick 2007—2011 hade deltagarna rätt att vara tjänstlediga motsvarande sin studietakt. De fick ändå 80 procent av lönen för den tjänstlediga tiden. Staten betalade merparten, huvudmännen behövde bara skjuta till en mindre del.

I det nya Lärarlyftet är statsbidraget betydligt lägre.

— Jämfört med den tidigare satsningen har nästan alla lärare fått sämre villkor i Lärarlyftet 2, bedömer Daniel Lundström på Skolverket.

Det bekräftas i Lärarnas tidnings enkät där det framgår att tre av fyra får klara studierna utan att någon generell nedsättning av arbetstiden.

— Det är under all kritik att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar, särskilt mot bakgrund av att många lärare saknar rätt utbildning för sin tjänst, säger Lärarförbundet ordförande Johanna Jaara Åstrand.

— Det är självklart att lärare måste få rimliga villkor för kompetensutveckling annars blir situationen ohållbar och det går ut över eleverna.

De flesta kurser inom ­Lärarlyftet är på distans med några få kursträffar på läro­sätet varje termin. En majoritet av deltagarna får ledigt med lön för att delta i träffarna, visar Lärarnas tidnings enkät.

Problemet är att få tid till egenstudier, förklarar Adis Curan som jobbar heltid som fritidspedagog och läser på halvtid till slöjdlärare inom Lärarlyftet.

— Jag får använda min fritid för att studera, göra inlämningsuppgifter och förbereda redovisningar, berättar han.

Men enkäten visar också att villkoren kan se väldigt olika ut. Vissa lärare får förmånliga villkor med nedsatt tjänst, lediga dagar för inläsning, betald kurslitteratur eller ersättning för resor till och från lärosätet. Andra blir helt utan stöd.

I regeringens förslag till budget för nästa år finns inga höjda bidrag till huvudmän vars lärare deltar i Lärarlyftet.
Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) hälsar via mail att regeringen ändå har en långsiktig ambition att förbättra villkoren.

Röster ur enkätsvaren

”Att arbeta heltid och kombinera det med studier på halvfart är ingen lätt situation. Jag överväger att hoppa av. Varken tiden eller energin räcker till.”

”Min närmsta chef stöttar mig genom att lägga schema i samråd med mig.”

”Jag har ledigt en dag i veckan men har egentligen inte gått ner i tid utan enbart klämt in mer jobb resterande dagar.”

”Jag får jobba kvällar och helger samt alla lov för att hinna med. Det är fruktansvärt att leva så här. Jag är aldrig någonsin ledig.”

”Min arbetsgivare underlättar för mig genom att jag får fyra inläsningsdagar per termin.”

”Eftersom jag själv efterfrågat att få gå och det inte just nu är ett behov från arbetsgivaren har jag viss förståelse för att jag får bekosta det mesta själv.”

”Får mindre tid avsatt för kursen än vad den kräver. Skulle definitivt behöva lägga en heldag/vecka för att hinna med studierna ordentligt.”

Så gjordes enkäten

  • Lärarnas tidning begärde ut mejladresser till samtliga deltagare på kurser inom Lärarlyftet höstterminen 2014 från landets lärosäten.
  • Vi fick ut adresser till 2 045 deltagare och skickade enkäten till alla. 1 073 svarade vilket ger en svarsfrekvens på 52 procent.

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin