Läs senare

Usla villkor för svenska lärare

Bara fem procent av de svenska lärarna tycker att läraryrket uppskattas av samhället, enligt OECD:s Talis-mätning. Det är en exceptionellt låg siffra, som placerar Sverige i bottenskiktet vad gäller synen på hur yrket värderas. Undersökningen visar också att svenska lärare arbetar mer men undervisar mindre än genomsnittet.

25 jun 2014

Bild: Colourbox

Bland alla lärare i undersökningen tycker 31 procent att yrket är uppskattat. Snittet dras upp av främst Malaysia, men även i Finland bedömer en hög andel (59 procent) att yrket värderas.

OECD konstaterar att graden av uppskattning – så som den uppfattas av lärarna – kan påverka både rekryteringen och viljan att vara kvar i yrket. Resultatet indikerar alltså mycket stora utmaningar för svensk del.

Talis 2013 visar också att bara drygt hälften (53 procent) av de tillfrågade svenska lärarna skulle, om de kunde, välja läraryrket igen. Sverige ligger därmed långt under snittet på 78 procent.

Vidare uppger 18 procent av de svenska lärarna att de ångrar sitt yrkesval, jämfört med Talis-snittet på nio procent. Detta trots att de allra flesta (drygt 90 procent) svenska lärare gillar sitt nuvarande jobb och är nöjda med sin insats.

Rapporten pekar också på brist på återkoppling bland lärare på svenska högstadieskolor. En tredjedel (32 procent) har aldrig fått återkoppling på sin nuvarande arbetsplats, jämfört med ett Talis-genomsnitt på tolv procent.

När återkoppling ges är det oftast rektor som står för den. Men Talis-rapporten påpekar att svenska rektorer har relativt lite erfarenhet av undervisning och deras arbetsdagar består till mer än hälften av administrativa uppgifter.

Det betyder inte att den typiska svenska rektorn saknar erfarenhet. Hon, för det är oftast en hon, har sju års erfarenhet som rektor och 14 års erfarenhet av undervisning I hela Talis-gruppen är siffrorna nio respektive 21 år.

Talis visar också hur lärare fördelar sin tid. Både i Sverige och i gruppen Talis-länder kan cirka 80 procent av en vanlig lektion ägnas åt undervisning. I svenska klassrum går 11 procent av tiden åt till att hålla ordning, vilket är något mindre än Talis-snittet på 13 procent.

Återstående tid går till administrativa uppgifter.

En svensk högstadielärare undervisar, enligt Talis, klasser på i snitt 21 elever. Det är färre än det internationella snittet på 24 elever.

Antal år i yrket för den svenska läraren är i snitt 16, vilket är detsamma som det internationella snittet.

Men Talis pekar på att erfarna lärare är underrepresenterade på skolor i socialt utsatta områden.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström säger att undersökningen ger en "mörk bild" av hur lärare och rektorer upplever sitt yrke.

– De flesta är eniga i Sverige i dag om att vi måste höja kunskapsresultaten i den svenska skolan och de flesta är eniga om att kvalitén i undervisningen är något vi verkligen behöver fokusera på, säger Anna Ekström.

Undersökningen kan ge viktig kunskap om hur situationen kan förbättras, framhåller hon vidare.

– Den här undersökningen ger inte ett direkt svar på vad de sjunkande resultaten i Pisa beror på. Men det ger viktiga nycklar.

Nu måste staten, kommunerna, friskolorna, rektorerna och lärarna arbeta tillsammans för att läraryrket ska bli mer attraktivt, enligt Anna Ekström.

– Resultaten i Talis visar att svenska lärare har lägre tilltro till sin egen lärarförmåga än Talis-lärare i andra länder, säger Katalin Bellaagh, projektledare för den svenska delen av undersökningen.

Men svenska lärare trivs ändå ofta på sin nuvarande arbetsplats. Nio av tio lärare har svarat att de trivs.

– Men samtidigt så uppger de i lägre grad att de är nöjda med sitt arbete på det stora hela.

En del av resultatet som särskilt framhålls av Skolverket är att endast en av tjugo lärare upplever att yrket har hög status.

– Det här resultatet tycker vi är bekymmersamt. Kanske inte helt överraskande dock, säger Katalin Bellaagh på presskonferensen.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) kallar rapportens resultat för "oroande". Men han vill främst lägga ansvaret på kommunerna.

– Det är ju kända fakta, men naturligtvis oroande. Det är en skarp vidräkning med kommunerna som arbetsgivare. Yrkets status har sjunkit kraftigt under kommunaliseringstiden sedan 90-talets början och det är ett misslyckande för kommunaliseringen.

Björklund anser inte att resultatet underkänner alliansregeringens åtgärder – som många gånger syftat just till att höja yrkets status.

– Nej absolut inte, tvärtom. Det leder till slutsatsen att vi måste fortsätta på den vägen, säger han.

Björklund betonar att söktrycket till lärarutbildningen ökat de senaste åren.

– Det är på väg att vända, men det kommer naturligtvis att ta tid.

Så du menar att ni gör tillräckligt?

– Nej, vi måste göra ännu mer. Vi måste fortsätta höja lönerna och fortsätta att höja statusen.Även Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén drar slutsatsen att lärarlönerna måste upp för att yrkets status ska kunna öka. 

– Det är dags att inse att lönerna allt för länge har tillåtits vara låga, och det är tid att politikerna slutar huka i frågan, säger hon. 

Undersöker lärares villkor

Talis står för Teacher and Learning International Survey. Det är en jätteundersökning, med mer än 100.000 deltagande lärare i 34 länder. Det är första gången Sverige deltar och syftet är att visa hur svenska lärares villkor och vardag ter sig i ett internationellt perspektiv.

 

Deltagande länder

Följande länder har deltagit i Talis 2013:

Australien, Belgien (Flandern), Brasilien, Bulgarien, Kanada (Alberta), Chile, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Förenade Arabemiraten, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Island, Israel, Italien, Japan, Sydkorea, Lettland, Malaysia, Mexiko, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Serbien, Singapore, Slovakien, Spanien, Sverige, Storbritannien (England) och USA.

ur Lärarförbundets Magasin