Läs senare

Utbilda alla lärare i digital sökkritik

DebattDet räcker inte att värdera sanningshalten i de källor vi googlar fram. Eleverna måste också förstå algoritmernas roll i sökmotorer och sociala medier. Vår nya studie visar tyvärr hur lärare, trots goda intentioner, har svårt att undervisa om informationssökning och källkritik, skriver Kristina Alexanderson, Olof Sundin och Hanna Carlsson.

Om debattörerna

Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och författare

Olof Sundin, professor, Lunds universitet

 

 

Hanna Carlsson, universitetslektor, Lunds universitet

I diskussionerna om förändringarna av läroplanen i syfte att ge eleverna förståelse för digitaliseringens påverkan på individen och samhällets utveckling har samtalet kretsat kring programmering och hur lärare som själva inte är utbildade på området ska kunna ge elever rätt kunskap. Men det är inte bara fortbildning i programmering som behövs.

Studien ”Sök- och källkritik i grundskolan”, som offentliggörs i dag, är en kvalitativ fallstudie av undervisning och bedömning på området i ämnena samhällskunskap och svenska i årskurs nio vid fem skolor. Den visar på brister.

Illustration: Colourbox

Arbetet med källkritik tycks i dag främst handla om att lära elever att bedöma källors tillförlitlighet utifrån historieämnets klassiska metod med frågor om äkthet, tid, beroende och tendens.

Det är bra men räcker inte i en digital vardag.  Ett arbete med digital källkritik innefattar även att eleverna förstår den infrastruktur som sökmotorer och sociala medier utgör. Sökmotorerna filtrerar och prioriterar information så att den upplevs som relevant för oss som användare och eleverna måste lära sig att förhålla sig kritiskt till de algoritmer som gör urval åt dem när de söker på nätet. Det handlar också om att föra en diskussion om källkritikens begränsningar.

Lärarna säger att de inte har tid att lyfta in frågor som rör den digitala källkritiken, men man kan ana ett annat skäl – att även de saknar grundläggande kunskaper om hur sökmotorer fungerar.

Studien visar att informationssökning och källkritik ofta behandlas som par i läroplanen, men att informationssökningen tenderar att bli osynlig i klassrummet. Lärarna som ingår i studien säger att de inte har tid att lyfta in frågor som rör den digitala källkritiken, men man kan ana ett annat skäl – att även de saknar grundläggande kunskaper om hur sökmotorer fungerar. När de beskriver källkritiken som en praktik som främst handlar om att kolla mer än en källa, missar de att ställa frågor kring varför sökresultaten ser ut som de gör och vilken roll algoritmerna har.

Rapporten

Sök- och källkritik i grundskolan: en forskningsrapport (Carlsson, H. & Sundin, O. 2018).

Rapporten är ett resultat från forskningsprojektet med samma namn vid Lunds universitet, finansierat av Internetstiftelsen.

Lärarna behöver kompetensutveckling för att kunna problematisera informationssökningen och föra en diskussion om den digitala infrastrukturens påverkan. Det finns redan i dag material och möjligheter till fortbildning, till exempel genom Skolverkets moduler, Internetstiftelsens digitalalektioner.se och Medierådets satsning MIK för mig.

Vår uppmaning till alla Sveriges skolhuvudmän är därför att inte bara sätta matematik- och tekniklärarna i skolbänken för att lära sig programmering utan att också avsätta tid och resurser för att låta lärare i alla ämnen, liksom skolbibliotekarierna, utveckla sin kompetens inom sökkritik och digital källkritik.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin