Läs senare

Utbildning spelar roll – det är inte elitism

ReplikVår kollektiva styrka ökar och våra argument för bättre arbetsvillkor blir starkare när vi har tydliga krav för medlemskap. Det är inte elitism utan en insikt om att läraryrket fordrar en gedigen utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand som svar till Charlott Zsoldos.

Om debattören

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande

Lärarförbundet

Charlott Zsoldos argumenterar i ett inlägg (LT (27/3) mot förbundsstyrelsens förslag att ställa vissa krav på relevant utbildning för att kunna bli medlem i Lärarförbundet. Bakgrunden är att förbundsstyrelsen ser ett starkt behov av att avgränsa vem som egentligen kan anses tillhöra lärarprofessionen.

Vi anser att läraryrket fordrar en gedigen utbildning. Det är inte ett yrke vem som helst kan utföra på ett bra sätt. Detta synsätt handlar inte om någon elitism, det handlar om att vi vet att utbildning spelar roll. Alla barn och elever ska ha rätt att möta en välutbildad lärare. Är man inte utbildad och ändå arbetar som lärare, så måste man ges förutsättningar att skaffa sig den relevanta utbildningen för elevernas och sin egen skull.

För några medlemsgrupper, till exempel yrkeslärare, modersmålslärare, folkhögskollärare, musik- och kulturskollärare och universitets- och högskolelärare, doktorander och professorer, är inte lärarexamen i sig ett krav för medlemskap. För dessa handlar det om att ha den relevanta utbildning respektive uppdrag kräver och de ska självklart kunna bli och vara medlemmar i Lärarförbundet.

Den som läser till lärare är också en del av professionen och ska kunna vara medlem i förbundet. Det är viktigt att påpeka att det Charlott Zsoldos befarar – att någon annan än vi själva ska definiera vad som menas med behörig – inte är vad förbundsstyrelsens förslag går ut på. Lärarförbundet kommer självklart även fortsättningsvis att ansluta dem som i någon form läser en behörighetsgivande utbildning.

Har man en utländsk examen ska man också kunna betraktas som en del av professionen, även om det såklart kommer krävas kompletteringar.

Det är bara den som saknar relevant utbildning, och som inte påbörjat en sådan utbildning, som inte ska få bli medlem i och med det förslag som förbundsstyrelsen lagt fram.

Jag ser inte heller framför mig att Lärarförbundet strikt ska utgå från svenska examina. Har man en utländsk examen ska man också kunna betraktas som en del av professionen, även om det såklart kommer krävas kompletteringar för att fullt ut ta sitt yrkesansvar i den svenska skolan. Förbundsstyrelsens förslag är att alla lärare, skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärarstudenter ska kunna välja medlemskap i Lärarförbundet.

Ingen som redan är medlem kommer heller att kastas ut. Det bästa valet är att vara kvar i Lärarförbundet och med förbundets stöd kräva goda förutsättningar att få den utbildning som lärartjänsten kräver.

Allt fler obehöriga och fler som helt saknar relevant utbildning verkar idag som lärare. Just precis därför är det viktigare än någonsin att vi lärare och skolledare slår vakt om vår yrkesstatus. På sikt måste målet vara att det bara ska finnas utbildade och behöriga lärare, det är såklart både en kvalitets- och arbetsmiljöfråga.

Ska vi nå dit måste vi som lärarorganisation driva behörighetsfrågan och kraven på en relevant utbildning på ett resolut och trovärdigt sätt. Då blir också vår kollektiva styrka starkare och våra argument för bättre arbetsvillkor, högre lön och större inflytande över vårt yrke tyngre. Vi vill ena hela professionen i en stark organisation och därför organisera oss därefter.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin