Läs senare

Utbildningsministern: ”Vi följer det noga”

LIKVÄRDIGHETSBIDRAGETRegeringens likvärdighetsbidrag riskerar att öka ojämlikheten. Det menar Skolverket.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill inte kommentera detaljerna i den nya rapporten.

av Emma Olsson
15 aug 2019
15 aug 2019
Utbildningsministern: ”Vi följer det noga”
Per-Arne Andersson, SKL, och utbildningsminister Anna Ekström.

Likvärdighetsbidraget infördes 2018 för att ge kommuner möjlighet att satsa på skola och skolutveckling. Bidragets storlek beror bland annat på huvudmännens socioekonomiska förutsättningar. Kravet för att få pengar är att kommunerna inte minskar kostnaderna per elev.

I en ny rapport pekar Skolverket på att bidragets utformning kan motverka sitt syfte, att klyftorna mellan rika och fattiga kommuner riskerar att öka om kommuner med hårt ekonomiskt läge avstår från att söka likvärdighetsbidraget.

–Den risken är känd för alla inblandade aktörer. Men hur stor den är, det går inte att veta på förhand, säger Joakim Feldt, chef för avdelningen för handläggning på Skolverket.
Han säger att han kommer fortsätta att bevaka frågan.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill avvakta med kommentarer kring detaljerna i bidraget, tills regeringen gått igenom den.

Det finns en risk att bidraget får negativ effekt på likvärdigheten. Hur ska ni hantera det?

– Både Statskontoret och Skolverket har fått i uppdrag att utvärdera bidraget. Skolverket har alldeles nyss presenterat sin redovisning och jag ser fram emot att ta del av deras slutsatser mer noggrant nu när rapporten bereds i Regeringskansliet, säger hon till Lärarnas tidning.

Kommunernas ekonomi är ingen nyhet. Varför inför ni ett bidrag som är beroende av att de inte sparar?

– Jag förstår att stora elevkullar och den demografiska utvecklingen sätter press på kommunernas ekonomi. Den pressen är hårdare nu än när statsbidraget för likvärdighet och kunskapsutvecklingen infördes, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Skolverkets rapport visar också att majoriteten av kommunerna har sökt bidrag.
Risken, befarar Skolverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) är att det kan komma att ändras, ju fler kommuner som blir återbetalningsskyldiga, på grund av att de har minskat sina kostnader för skolan trots att de haft likvärdighetsbidrag.

Hittills har Skolverket krävt tillbaka 24 miljoner kronor.

– Om en kommun avstår att söka bidraget på grund av försämrade ekonomiska förutsättningar, är det så klart väldigt olyckligt, eftersom poängen med bidraget är att stärka likvärdigheten. Vi kommer att följa detta nogsamt, och om vi ser att det sker så kommer vi att lyfta det till regeringen, säger Joakim Feldt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tidigare varnat för riskerna med hur bidraget är utformat.

– Regeringen måste ändra villkoren för hur man kan ta del av pengarna. Jag vill inte föregå en diskussion, men jag antar att regeringen är mån om att pengarna går till rätt kommuner, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att hela syftet med likvärdighetsbidraget är att bidra till satsningar på just skolan. Det ska märkas för eleverna att bidraget leder till insatser utöver vad som kommunen eller den fristående skolan normalt gör. Det är en viktig grundprincip, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Totalt har regeringen avsatt 3,5 miljarder kronor under 2019.
I budgeten som presenteras i september blir det klart om det blir en fortsättning för bidraget under 2020.

ur Lärarförbundets Magasin