Läs senare

Utbildningsutskottet: ”Lärare ska inte vara ordningsvakter”

stöketOtydliga lagar gör lärare osäkra hur de får ingripa mot stökiga elever, visar en rapport. Lärarförbundet kräver att regeringen skärper skollagen – vilket nu välkomnas av representanterna i utbildningsutskottet.

av Sten Feldreich
02 okt 2019
02 okt 2019

Gunilla Svantorp (S), Ordförande i Riksdagens Utbildningsutskott

1) Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Det här är en mycket viktig rapport från Lärarförbundet som visar att många lärare har en oacceptabel arbetssituation och att mer behöver göras för att säkra trygghet och studiero på varje skola och i varje klassrum. Det ska inte få vara så att lärare inte vet vad de kan och får göra i en stökig situation eller drar sig för att ingripa i rädsla att bli anmälda. Vi socialdemokrater vill precis som Lärarförbundet att de disciplinära åtgärderna förtydligas och ses över, samt att en bred nationell plan för trygghet och studiero genomförs. Många av de delarna som Lärarförbundet nu lyfter bör ingå i denna.

2) Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Att säkerhetsställa att lärare och skolledare känner att de har mandat och kan agera enligt skollagen. Oavsett hur bra skollagen är så behöver de som arbetar i skolan känna att de har hela samhällets stöd när man professionellt agerar för att upprätthålla trygghet och studiero i enlighet med styrdokumenten. Samtidigt ska lärare inte vara ordningsvakter, och behöver ges stöd från andra yrkesgrupper.

3) Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Vi socialdemokrater vill att man brett genomför en nationell plan för trygghet och studiero, då är det naturligt att se över skollagen och de disciplinära åtgärderna. Samtidigt får man inte glömma att trygghet och studiero skapas i det dagliga arbetet ute på förskolor och skolor, inte genom ändringar i skollagen. Det bästa sättet att lösa stök i klassrummet är att se till så att det inte blir stökigt i från början, och att skollagen stöttar lärare och skolledare som agerar för att upprätthålla trygghet och studiero. Lärare ska ha tid för att möta varje elev och kunna utöva ett ledarskap så att utbildningen organiseras på ett sätt som tillförsäkrar alla elever trygghet och studiero.


Roger Haddad (L), vice ordförande i Utbildningsutskottet

1) Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Det är inte en dag för tidigt att Lärarförbundet nu ansluter sig till flera av Liberalernas krav inom just detta område som vi presenterade redan i januari, bland annat krav på att skollagen ska ändras och förtydligas. Lärarförbundet har annars under många år kritiserat oss för att lyfta frågan om stöket i skolan och egentligen om behovet av studiero och arbetsro som att det var att svartmåla skoldebatten. Men detta är en verklighet för många lärare och rektorer –samt så drabbar det alla skötsamma elever när de vuxna inte vågar ingripa mot stöket. Det är precis vad vårt parti lyft under lång tid.

2) Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Den mest angelägna punkten, vårt krav att avveckla barn-och elevombudet, finns inte med i Lärarförbundets förslag. Men det är det viktigaste att göra nu om vi ska göra upp med den anmälnings-och bedömningskultur som drabbat lärarkåren. I övrigt är det frågan om att ändra skollagens paragrafer kring lärarnas befogenheter som måste prioriteras.

3) Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Ja, Liberalerna har föreslagit att kapitel 5 och 6 ses över, det inkluderar även frågan om personalkränkningar. Nuvarande regelverk tar sin utgångspunkt endast hos den elev som känner sig kränkt utan hänsyn till hur eleven själv agerat eller till de övriga elevernas situation.

– Dessutom är det alltid den enskilde läraren som blir kritiserad och ofta av med sitt jobb efter en anmälan. Det är fel, i synnerhet i alla de fall där läraren inte överskridit sina befogenheter. I de fall läraren faktiskt har gjort fel är det Lärarnas ansvarsnämnd som ska pröva frågan – inte barn-och elevombudet. Den funktionen måste avvecklas och hela Skolinspektionens uppdrag måste förtydligas och reformeras. Det kommer vi att fortsätta pressa regeringen på, precis som vi gjort sedan i januari.


Kristina Axén Olin, (M), andre vice ordförande i Utbildningsutskottet

Kristina Axén Olin.

Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Svensk skola har under lång tid haft problem med stök och oordning i skolan. Inte överallt och inte hela tiden, men ändå så att det påverkar elevernas lärande och lärarnas arbetssituation betydligt. I riksdagen har vi därför sedan länge drivit frågan om en översyn av skollagens delar om trygghet och studiero i syfte att klargöra lärarnas mandat att ingripa vid ordningssituationer. Nu har den senaste tidens mediala uppmärksamhet kring ordningsfrågorna i skolan ytterligare ökat pressen på genomarbetade och brådskande förändringar.

Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Vi välkomnar alla förslag som syftar till att stärka lärarnas ledarskap i klassrummet. Ett tydligare regelverk där tvivel minimeras och gränsdragningarna blir enklare att göra -inte minst i ”stundens hetta”- skapar tydligare strukturer och förbättrar både elevers och lärares arbetsmiljö. Moderaterna är också öppna för att titta på förändringar som gör att anmälningar och utredningar av uppkomna ordningssituationer kan hanteras lokalt för att i nästa eventuella steg gå vidare till nästa instans.

Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Vi anser att det vore önskvärt att även titta på hur vi kan förtydliga elevernas ansvar för att arbetsmiljön i skolan präglas av trygghet och arbetsro. Och självklart så ska rektorer på både grund och gymnasieskola, ha samma möjlighet att stänga av elev.


Fredrik Christensson, (C) ledamot i Utbildningsutskottet

Fredrik Christensson, Centerpartiet.

Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Jag tycker det är bra förslag som lärarförbundet lyfter. Centerpartiet har nyligen presenterat förslag som ligger i linje med det. Vi vill bland annat att se över Barn- och elevombudets nuvarande uppdrag med målet att stärka lärarens roll samt att anmälningar alltid bör ske till huvudmannen i först hand.

Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Centerpartiet har nyligen presenterat förslag inför vår partistämma om att se över Barn- och elevombudets nuvarande uppdrag med målet att stärka lärarens roll samt att anmälningar alltid bör ske till huvudmannen i först hand, vilket vi ser som angelägna frågor.

Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Vi är öppna för ytterligare förändringar om det kan öka trygghet och studiero samt stärka lärarnas roll. En viktig del är även att Skolinspektionen bättre följer upp de skolor där det brister och skolmyndigheterna tidigt ska agera för att stötta rektorer och lärare på dessa skolor.


Annika Hirvonen Falk, (MP) ledamot i Utbildningsutskottet

Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Lärarförbundet lyfter flera förslag som är värda att överväga inom ramen för arbetet med nationell plan för trygghet och studiero som är en del av Januariavtalet.

Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Mest angeläget är att skapa en tydlighet för lärare kring vad de får och inte får göra så att lärare alltid känner sig trygga med att agera mot elever som stör eller kränker andra. Det är otroligt viktigt att lärare tar ansvar för en trygg miljö för alla elever.

Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Inom ramen för Januariavtalet är vi överens om att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero. Förutom några konkreta förslag om mobilförbud och avstängning/omplacering hoppas jag att arbetet också tar ett bredare helhetsgrepp. Det finns också mycket som pekar på att konsekventa och tydliga ingripanden tidigt är av stor betydelse för att det som börjar med mindre allvarliga kränkningar och stök eller ”skojbråk” inte ska utvecklas till en destruktiv kultur och eskalera. Detta är också frågor som är viktiga för att stävja den typen av kränkningar som uppmärksammades under #metoo.


Gudrun Brunegård (KD), ledamot i Utbildningsutskottet

Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Det är rimliga krav. Det skulle bidra till att skapa större trygghet både för lärare och elever, med tydligare regelverk om vad läraren får göra för att skapa ordning och arbetsro. Det är också rimligt att anmälan till skolan ska vara första instans, att den berörda läraren informeras om att anmälan gjorts, och att lärarens bild av händelsen efterfrågas i utredningen.

Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Tillsynsplikten.

Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Begränsa antalet överklaganden.


Patrick Reslow, (SD) ledamot i Utbildningsutskottet

Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Ordning och reda i klassrummet är A och O för en effektiv kunskapsinhämtning. Det är också viktigt att skolan ses som vilken arbetsplats som helst. Sverigedemokraterna anser därför att skollagen måste skärpas för att komma till rätta med de trygghets- och ordningsproblem som finns på skolor runt om i landet. Vår bestämda uppfattning är att lärare måste ha full uppbackning för att kunna tillrättavisa elever som stör andra. Verktygslådan måste bli såväl tydligare som mer effektiv. Skollagen eller tillämpningen av densamma skall inte hindra lärare från att ingripa i dessa situationer. Vi ställer oss därför bakom förslaget om tillsynsplikt.

– Vi har också i den politiska debatten lyft frågan om anmälningar till BEO. Vår uppfattning är att BEO i dess nuvarande form skall avskaffas. Det är inte rimligt att elever som tillrättavisas för att störa lektioner eller andra elevers kunskapsinhämtning använder BEO som ett instrument för att förhindra lärare att upprätthålla ordning i klassrummet. Likaså ser vi allvarligt på att föräldrar i detta avseende får alldeles för stort inflytande. I ett nytt system är det inte bara rimligt, utan även en förutsättning, att lärare får besked om eventuella anmälningar samt att berörd lärare hörs i utredningen.

Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Svensk skola behöver ett helhetsgrepp för att säkerställa ordning och reda i klassrummen. Det är därför svårt att skilja ut det ena förslaget från det andra, men om så måste göras är det första kravet det viktigaste.

Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Skollagen måste skärpas när det gäller disciplinärenden. Sverigedemokraterna anser att elever som konsekvent stör undervisning eller uppträder hotfullt mot andra elever eller lärare ska flyttas från skolan till en s.k. jourskola eller jourklass. Vi är också för betyg i ordning och uppförande samt ett stärkt föräldraansvar.


Daniel Riazat (V), ledamot i Utbildningsutskottet

Daniel Riazat

Vad tycker du om Lärarförbundets krav?

– Vi har inte tagit ställning till de specifika förslagen än men flera av förslagen är absolut värda att diskutera.

Vilken av punkterna känns mest angelägen?

– Att se över skrivningarna om tillsynsplikten i skollagen.

Är det något annat i skollagen som bör justeras, anser du?

– Ja, Vänsterpartiet vill utreda hur lagstiftningen kan utvecklas när det gäller mobbning, våld och kränkande behandling i syfte att stärka tryggheten och studieron i skolan.

LÄS HELA GRANSKNINGEN OM STUDIERO HÄR!

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: