Läs senare

Utöka den statliga finansieringen

LedareKommunpolitiker som sparar på skolan kommer i historiens ljus inte att ses som framgångsrika. Det går heller inte att komma ifrån att en likvärdig skola kräver ett större statligt ekonomiskt ansvarstagande.

11 apr 2019
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Den här vintern har rapporterna duggat tätt om kommuner som gör besparingar på skolan. När löner och andra kostnadsökningar kompenserats lägger inte mindre än 61 procent av landets kommuner mindre pengar på skolan i år. Det visar en enkät till Lärarförbundet lokalavdelningar som Lärarnas tidning gjort.

I valrörelsen för ett halvår sedan bedyrade de politiska partierna hur viktigt det är att satsa på skolan. Det är lika sant i dag som det var då. Politiker som skär ner på utbildning ses i historiens ljus sällan som framgångsrika. Våra kommunpolitiker måste våga prioritera skolan, även när det kan innebära att något annat får stå tillbaka.

Kommuner och fristående skolor måste bli bättre lärararbetsgivare, så att fler unga vill söka till lärarutbildningen, så att vi som är lärare stannar kvar i yrket och så att de som lämnat yrket kommer tillbaka. Vi saknar i dag 65 000 utbildade kolleger och det finns dessvärre inget trendbrott i sikte.

SKL har beräknat ett behov av 187 000 nya utbildade lärare fram till 2031. Det är en, minst sagt, betydande utmaning. Vissa politiska steg har tagits, men mycket mer måste göras och det kommer inte att gå om våra politiker inte satsar på skolan.

Ännu ett riktat statsbidrag är inte vägen till den starka ekonomiska grund som skolan så väl behöver.

De kommuner som nu sparar på skolan bidrar till att ytterligare dra isär svensk skola och förstärka skillnaderna mellan skolor. I ljuset av detta framstår det redan viktiga statliga bidraget för en likvärdig skola som än viktigare. I år delas 3,5 miljarder kronor ut och alla kommuner har sökt bidraget, trots att villkoret är att man inte samtidigt får spara på skolan. Beroende på hur Skolverket följer upp utnyttjandet finns risken att kommuner blir återbetalningsskyldiga. Det vore förödande.

För som Skolkommissionen föreslog, så borde staten ta ett större ansvar för skolans finansiering. Jag menar att mer statlig finansiering är en förutsättning för en likvärdig skola och för att klara kontinuerliga investeringar och arbetsmiljöförbättringar i hela skolsystemet.

Sverige har under två decennier gått från att ha en väldigt likvärdig skola till att vara medelmåttig i en jämförelse med övriga OECD-länder. Staten måste växla upp sitt ansvarstagande – inte minst ekonomiskt.

När dessa rader skrivs har regeringen inte presenterat vårpropositionen, men det står klart att en satsning på lärarassistenter kommer att ingå. Lärarassistenter är en bra och välkommen avlastning för oss lärare, men ännu ett riktat statsbidrag är inte vägen till den starka ekonomiska grund som skolan så väl behöver.

I dag finns över 70 riktade statsbidrag för olika skolsatsningar. Det är ineffektivt, urholkar ansvarskedjan och slår hårt mot små kommuner som har sämre förutsättningar att söka bidragen. Statsbidragen behöver samordnas, minska i antal, men öka i omfattning. En likvärdig skola med hög kvalitet behöver mer statlig finansiering, men mindre detaljstyrning.

ur Lärarförbundets Magasin