Läs senare

Utredaren: Svårt stoppa religiösa friskolor

RELIGIÖSA SKOLORInget förbud för religiösa friskolor – men skärpta krav och demokratikontroll av ägarna. Det föreslår regeringens utredare idag.
Men regeringens mål är fortfarande att införa ett etableringsstopp.

08 jan 2020
Utredaren: Svårt stoppa religiösa friskolor
Beskedet från utredaren är ett bakslag för utbildningsministern Anna Ekström (S) som vill förbjuda religiösa skolor helt. FOTO: TT, Shutterstock

Utredaren Lars Arrhenius har i dag lämnat över förslagen om nya regler för friskolor med konfessionell – religiös – inriktning till utbildningsminister Anna Ekström (S). Förslagen går ut på att skärpa kontrollen av de befintliga skolorna och dess ägare, men också att sätta stopp för nya konfessionella friskolor efter 2023.

Etableringsstoppet ingick inte i det ursprungliga uppdraget, utan tillkom när utredningen hade arbetat mer än ett år som en del av januariavtalet.

Efter 2023 kan heller inte etablerade skolor expandera, byta ort eller tas över av nya ägare. Men utredningen vill alltså göra tydligt att frågan är allt annat än enkel ur juridisk synvinkel.

– Mitt mål är att få ett så bra underlag som möjligt, så att politikerna kan ta ställning till vad som är möjligt, vad de kan göra i det här, säger utredaren Lars Arrhenius på presskonferensen vid lunchtid.

Utredaren ser också utmaningar i och med etableringsstoppet.

Enligt Europakonventionen har föräldrar nämligen rätt att välja utbildning till sina barn som överensstämmer med familjens religiösa övertygelse. Ett stopp riskerar därmed att bli diskriminerande mot exempelvis dem som bekänner sig till en annan religion än de som finns representerade i friskoleväsendet i dag. De som driver konfessionella friskolor, och som inte skulle kunna expandera som andra friskolor, riskerar att begränsas i den grundlagsfästa näringsfriheten, resonerar utredaren.

Den påpekar också att etableringsstoppet är tänkt att gälla för skolor, men inte förskolor.

Utredningen betonar att det enligt Europadomstolens utslag finns situationer när en särbehandling från statens sida kan vara motiverad. Men då måste det finnas ett godtagbart skäl.

Exempel på sådana skäl:

  • För att minska segregationen.
  • Utmärkande låga betyg
  • Mycket kritik från Skolinspektionen eller vantrivsel bland eleverna.

Lars Arrhenius menar att det sannolikt räcker med skärpta villkor och skärpt tillsyn för att komma tillrätta med de konfessionella friskolor som inte följer lagar och regler.

I ett antal fall har allvarliga övertramp uppdagats i friskolor med kristen eller muslimsk inriktning de senaste åren. Det har handlat om undervisning som påverkats eller inte getts av religiösa skäl. Det har också handlat om personer som styrt eller varit knutna till muslimska friskolor och som bedömts som säkerhetshot, haft IS-kopplingar eller dömts för grova ekobrott.

Lars Arrhenius lämnar över utredningen om konfessionella skolor till Anna Ekström. Foto: Regeringen.se

Därför vill utredaren utvidga Skolinspektionens lämplighetsprövning av friskolors ägare och ledning till att omfatta ett demokrativillkor. De som vill starta friskola ska diskvalificeras om det finns särskild anledning att anta att dessa kommer att utöva våld eller hot, diskriminera eller kränka barn eller elever. Detsamma ska gälla om personerna motarbetar det demokratiska styrelseskicket eller på något sätt försvarar, främjar eller uppmanar till våld, hot, diskriminering eller antidemokratiska handlingar.

 Villkoret ska omfatta alla friskolehuvudmän, inte bara de med konfessionell inriktning. Även fristående förskolor berörs. Varje friskoleföreträdare ska skriftligt försäkra att den uppfyller demokrativillkoret.

Det är en grannlaga uppgift att granska huruvida demokrativillkoret uppfylls, tillstår Arrhenius utredning. Men det kan exempelvis innebära att granska vad de aktuella personerna publicerat på webbplatser eller sociala medier eller vad de sagt i intervjuer om sådant som kan påverka skolverksamheten.

Skolinspektionen ska både i tillståndsgivningen och i den återkommande tillsynen granska hur demokrativillkoret efterlevs. Den som bryter mot villkoret riskerar att få stänga skolan.

Så vill utredaren reglera religiösa friskolor

  • Skyldighet för berörda friskolor och fristående förskolor att anmäla konfessionell inriktning (i dag är det frivilligt.)
  • Skärpta bestämmelser om att barnens och elevernas deltagande i konfessionella inslag i utbildningen ska vara frivilliga.
  • Ett förtydligande i skollagen om att skolor kan ha skolavslutning i kyrka eller annan gudstjänstlokal, om bön och andra konfessionella inslag inte förekommer. Närvaron ska vara frivillig.
  • Etableringsstopp för nya konfessionella friskolor. Utredningen sätter frågetecken för om stoppet kan förenas med grundläggande rättigheter som religions- och näringsfrihet.
  • Ägarprövning av alla fristående skolhuvudmän utökas med ett demokrativillkor. Följs inte villkoren kan tillståndet dras in. Ett demokrativillkor har tidigare föreslagits för föreningar och organisationer som tar emot statliga bidrag.
  • Demokrativillkoret ska också gälla för fristående förskolor. Det bör övervägas om ansvaret för att godkänna och granska fristående förSKOLOR ska föras över från kommunerna till central skolmyndighet.
    Källa: SOU 2019:64, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning, TT.

 

ur Lärarförbundets Magasin