Läs senare

Vad vill du göra för att minska lärarnas arbetsbelastning?

av Niklas Arevik
06 Sep 2018
06 Sep 2018

Pernilla Bergqvist (L)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Sigtuna.

– Det är en rad insatser som behövs och det har varit en prioriterad fråga för oss i Sigtuna. På försök har vi på en skola, i samverkan med facken, bytt ut ferietjänsterna mot lokala kollektivavtal med 40 timmar på arbetsplatsen i stället för 35. Det har gett positiva resultat och jag hoppas kunna införa det på fler skolor. Lärarna säger att de i större utsträckning har fått en känsla av kontroll över sin arbetstid och att det lett till ökat samarbete.

– På en annan skola har vi anställt ett socialt team som tar hand om eleverna i korridoren och antimobbningsarbetet. Lärarna där säger att det blivit lugnare på skolan och att de bättre kan fokusera på undervisningen.

– Vi har infört lärarcoacher som jobbar med att förbättra ledarskapet i klassrummet. Med bättre verktyg för ledarskap förbättras arbetsmiljön för lärarna.

– Liberalerna vill även att lärar­assistenter ska kunna ta över arbetsuppgifter som rastvaktande, IT-stöd, organisera utflykter, från­varohantering och praktisk information till föräldrar.

– Vi måste angripa problematiken från många håll och i facklig ­sam­verkan våga prova även kontroversiella saker som förändrad arbetstid.

 

Karin Pleijel (MP),

Ordförande i grundskolenämnden, Göteborg.

– Ge lärare utrymme att utveckla sin undervisning ­genom att fler yrkeskategorier avlastar. Det kan vara lärarassistenter, men också socialpedagoger och skolvärdar till exempel, som kan ta hand om
administrationen och föräldrakontakterna.

– I Göteborg går vi till val på att i pilotskolor utveckla elevhälsan 2.0. Det handlar om att underlätta för lärare genom att elevhälsan börjar jobba förebyggande på gruppnivå, som den kanske traditionellt inte har gjort, med till exempel konflikt­hantering.

– Professionsutvecklingen är också viktig, för att lärare ska känna att det är meningsfullt att jobba kvar.

 

Ulf Granhagen (S)

Ordförande i skolnämnden, Kristinehamn.

– Det är viktigt att komma tillrätta med arbetsmiljön och dämpa ljudnivån i klassrummen. ­Lärarna har inte alls den auktoritet som de hade tidigare. Ett bättre ­klimat är viktigt för att lärarna ska orka med.

– Dessutom måste administrationen och dokumentationen minskas. Det är ett problem när föräldrar anmäler rena skitsaker till Skol­inspektionen. Då måste skolan ha så mycket på ­fötterna att det kan krävas ­decimetertjocka buntar dokumentation. Sådant tar alldeles för mycket tid.

– Sedan tror jag att ett tvålärarsystem vore väldigt bra. Då kan man hitta stöd hos varandra.

 

Maria Ehrnfelt (M)

Ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Strängnäs.

– Jag tror att det går att skapa effektivare system för det administrativa arbetet, till exempel frånvaroregistrering. Sen kan man titta på vad av lärarnas dokumentation som kan hanteras centralt i kommunen i stället för av lärarna själva.

– Det handlar också mycket om styrning, att bygga bra strukturer som möjliggör kollegialt lärande. Vi har många små skolor, den minsta har 17 elever, och många delade tjänster, vilket gör det jättesvårt med sam­planering. Det blir sårbart. Då tror jag mer på större standardiserade enheter. Vi har till exempel flyttat barn från landsbygdskolor mer centralt och lagt ned två högstadieskolor.

ur Lärarförbundets Magasin