Läs senare

Frågan om att vänta in elever eller inte delar lärarkåren

SkolenkätenFrågan om elever ska vänta in varandra för att gemensamt gå vidare i kunskapsutvecklingen delar lärarkåren. Det visar Skolenkäten som Skolinspektionen sammanställt.
Där framgår också att fler elever känner sig otrygga i skolan.

av Kristian Lönner
01 feb 2019
01 feb 2019

I Skolenkäten har lärarkåren fått ta ställning till påståendet ”jag tycker det är viktigt att eleverna får vänta in varandra så att vi går vidare tillsammans i kunskapsutvecklingen”.

Drygt 40 procent av lärarna håller med om påståendet medan drygt 50 procent inte tycker att det stämmer. Utvecklingen över tid visar att fler lärare håller med om påståendet, särskilt bland grundskolans lärare. 2013 var det bara 29 procent som höll med jämfört med 42 procent i år.

Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket, menar att resultatet kan bero på att lärarna tolkat

Ulrika Lundqvist.
Ulrika Lundqvist. Foto: Press

påståendet olika.

– Att pausa elever i den individuella utvecklingen är inte okej. Men om man med ”vänta in” menar att inte gå vidare med nya moment utan att man vill skapa ett samarbete, angripa ett stoff på olika sätt och samlas kring det, då är det i enlighet med styrdokumenten, säger hon.

Per Gillström, utredare på analys- och statistikenheten på Skolinspektionen, menar att frågan om att vänta in elever är knepig.

– Vi brukar diskutera om vi ska ha med den frågan eller inte för det kan vara svår att svara på, säger han.

Skolinspektionen har  genomfört Skolenkäten – med frågor till elever, vårdnadshavare och lärare i årskurs 5 och 9 samt andra året på gymnasiet – sedan vårterminen 2013. De flesta resultaten är stabila över tid men Per Gillström noterar ändå att fler elever än tidigare uppger att de känner sig otrygga i skolan.

– Det är inga stora skillnader men fler svarar negativt på frågan om trygghet. Det gäller oavsett årskurs. Vi ser också att fler av grundskollärarna svarar att en stor del av tiden går åt att upprätthålla ordningen, säger han.

I övrigt visar enkäten att elever i årskurs 5 är mest nöjda med skolan medan elever i årskurs 9 är mest kritiska. Det går också att utläsa att lärarna ger mer positiva svar än eleverna när det gäller frågor om trygghet och studiero.

– Lärare och elever har olika perspektiv där lärarna gör en mer allmän bedömning medan eleverna har ett snävare perspektiv, säger Per Gillström.

ur Lärarförbundets Magasin