Läs senare

Var tredje lärare har övervägt att hoppa av

Var tredje lärare har under det senaste året allvarligt funderat på att byta yrke.
Missnöje med skolledningen är en vanlig orsak.

12 maj 2010


Siffrorna framgår av Skolverkets undersökning »Attityder till skolan 2009«. I den har 2 000 lärare i grundskolan och på gymnasiet intervjuats.

Lika många som funderar på att byte yrke har också övervägt att byta arbetsplats. Var femte lärare har övervägt att byta både yrke och arbetsplats.

— Det är bedrövligt men inte förvånande. Det är ett uttryck för de problem som finns i svensk skola, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

 

Jan Björklund hävdar att läraryrkets sjunkande status, att lärare allt mer tvingas vara ordningsvakter och kuratorer och att de får lägga mycket tid på möten och administrativa sysslor är faktorer som kan förklara funderingarna på att byta jobb.

Lärare i år 7—9 är de som mest tänker på en annan karriär, medan lärare i år 1—3 är mest nöjda med sitt yrkesval.

— Många lärare är oerhört frustrerade över att inte räcka till och att inte kunna leva upp till de krav som förväntas. Då är det lätt att tappa sugen, kommenterar Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.

— I dag får lärarna göra för mycket av allting. Kärnuppdraget — att ge eleverna en god undervisning — måste fredas.

 

Undersökningen visar samtidigt att de flesta lärare är väldigt nöjda med sitt jobb. Nio av tio trivs i skolan de arbetar i, ännu fler är nöjda med sina kolleger och med eleverna.

När det gäller skolledningen ser det sämre ut. Mer än var tredje lärare hävdar att ledningen inte är öppen för kritiska synpunkter. Två av tio lärare hävdar att skolledningen ofta eller ibland behandlar dem illa eller motarbetar dem.

De lärare som funderar på att säga upp sig är i högre utsträckning än andra lärare på kollisionskurs med skolledningen. En tredjedel av dessa lärare känner sig ofta eller ibland motarbetade av skolledningen.

— Det låter jättehemskt. Undersökningen visar en allvarlig brist på tillit, säger Agneta Cederbom, ordförande i Skolledarföreningen i Lärarförbundet och rektor på Hjärups skola i Staffanstorp.

— Min spontana tanke är att det förstås finns rektorer som inte är lämpliga, precis som det finns lärare som inte är lämpliga.

Den pressade arbetssituationen för både lärare och skolledning är boven, enligt Eva-Lis Sirén:

— Det finns inte tid för samtal och dialog mellan lärare och skolledning och då kan det väldigt lätt uppstå konflikter. Att vara skolledare är det tuffaste chefsjobbet på svensk arbetsmarknad.

 

Lars Flodin, ordförande i Sveriges skolledarförbund, påpekar att det ligger i sakens natur att beslut av rektor kan skapa missnöje.

— Alla kan inte få som de vill. Rektor har ansvar för arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen, men har inte som uppdrag att i första hand vara populär bland lärarna.

Han förvånas över uppgiften om att nästan tre av tio lärare svarar att framförd kritik kan komma att drabba dem.

— Det tar jag starkt avstånd ifrån, om det verkligen förhåller sig så. Vi har yttrandefrihet i Sverige och det får inte vara så att rektorer agerar mot den som framför kritik. Samtidigt är det så att lärare måste finna sig i fattade beslut. 

2 000 lärare frågades ut

Skolverket har frågat 4 300 elever i år 4–9 och i gymnasieskolan samt 2 000 lärare i grund- och gymnasieskolan vad de tycker om skolan i undersökningen »Attityder till skolan 2009«. Skolverket har gjort sådana undersökningar ungefär vart tredje år sedan 1993.

ur Lärarförbundets Magasin