Läs senare

Värdegrunden används för att beskära demokratin

DebattSka vi kunna fullgöra skolans kunskaps- och demokratiuppdrag måste värdegrunden skrotas och barnen ges rätt att bilda sina egna uppfattningar, skriver mellanstadieläraren och syv-studenten Andreas Carlsson.

09 Okt 2018

Om debattören

Andreas Carlsson

Mellanstadielärare och syv-student

Stockholm

På regeringskansliet har 261 tjänstemän gått ut i ett upprop med hot om att bryta lojalitetsplikten om nästa regering inte delar deras egna åsikter. Reaktionen borde bli stark och omedelbar.

Vilka åsikter som ska råda på regeringskansliet avgörs självklart av vilken regering som lyckas få stöd av det folkvalda parlamentet och inte av en liten grupp politiska aktivister. Det är genom språkpolitik som de kommer undan med detta – genom att inte skriva ”ideologi” utan istället kalla sina åsikter för ”värdegrund”.

Illustration: Colourbox

Värdegrundens styrka ligger i att den aldrig riktigt definieras utan bärs upp av tesen om alla människors lika värde. Problemet är att detta sedan används för att sortera människor, när man godtyckligt avgör vilka som stöder tesen och vilka som inte gör det. Enklare uttryckt: Är du vänster så anses du tro på alla människors lika värde och har dina demokratiska rättigheter i behåll, är du höger anses du inte göra det inte och då ställs du utanför.

Det är genom att åberopa alla människors lika värde som tjänstemännen på regeringskansliet anser sig ha rätten att ställa sig över folkets vilja såsom den kommit till uttryck i fria och allmänna val.

Under valrörelsen blev det även tydligt hur djupt värdegrunden har urholkat skolans demokratiuppdrag. I debattartiklar och i sociala medier har skolpersonal argumenterat för att det är lärarens uppdrag att agera politisk aktivist och pådyvla eleverna ideologiska uppfattningar. Senast i raden är Joakim Nilsson, som på LT debatt hävdar att det är hans uppgift som lärare att ta partipolitisk ställning.

I skolans värdegrund nämns alla människors lika värde explicit. Därigenom har många kunnat underkänna andra delar, till exempel de som talar om kristen etik och saklighet. Det har bidragit till att värdegrunden kommit att handla om att ha vissa bestämda uppfattningar i familjepolitiska frågor, jämställdhet, hbtq, kultur, globalisering och migration.

Det är här, där värdegrundens totalitära anspråk kommer upp till ytan och den demokratiska masken faller, som det blir riktigt obehagligt.

Problemet är inte att denna ideologi lärs ut i skolor utan att det inte finns något alternativ för dem som har en annan uppfattning. De som drivit fram värdegrunden kräver inte bara rätten att få uppfostra sina egna barn, de vill uppfostra allas barn.

Det är här, där värdegrundens totalitära anspråk kommer upp till ytan och den demokratiska masken faller, som det blir riktigt obehagligt. En demokrati kan inte ha en absolut skolplikt och samtidigt förvägra befolkningen den FN-stadgade rätten att välja utbildning för sina barn.

I en skola för alla ryms mer än en uppfattning. Där lär sig barnen förstå andra sätt att tänka och föräldrarna ges makten över den moraliska fostran. Politisk aktivism får lärare ägna sig åt på sin fritid.

Skolan har ett kunskaps- och demokratiuppdrag, ska vi kunna fullgöra detta måste värdegrunden skrotas och barnen ges rätt att bilda sig sina egna uppfattningar.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin