Läs senare

Varför har kunskapskraven inte blivit en valfråga?

DebattDet är en stor besvikelse att grundskolans kunskapskrav inte har funnits med i valdebatten. Eftersom inget parti står upp för barn med svagare teoretisk begåvning överväger jag att rösta blankt, skriver föräldern Cecilia Johansson.

06 sep 2018

Om debattören

Cecilia Johansson

Förälder

Jag läste artikeln i Lärarnas tidning där partiernas skoltalespersoner svarar på frågor om vad de vill göra för skolan och lärarna. Jag blev besviken.

Under våren har det varit mycket debatt om skyhöga och abstrakta kunskapskrav i grundskolan. Som mamma till ett barn med särskilda behov vill jag ge min röst till det parti som vill åtgärda problemet. All annan politik är ointressant. Det enda jag vill är att rädda min pojke.

Då han idag går i femte klass hjälper inte längre några tidiga insatser. Tyvärr fick han gå fyra bortkastade år i stor klass.

För alla de barn som far illa av skyhöga kunskapskrav och riskerar livslångt utanförskap har jag några konkreta förslag på åtgärder:

Ge Skolverket i uppdrag att för betyget E i grundskolan ta bort överkrav i form av abstrakta analyser, avancerade resonemang och konsekvensbeskrivningar. Många elever med svag teoretisk begåvning (cirka 10 procent av alla elever) liksom barn med funktionshinder som ADHD skulle kunna bli utmärkta fritidsledare, undersköterskor, mekaniker eller bagare, men de kommer inte in på yrkesprogrammen på gymnasiet eftersom de inte får godkänt i grundskolan. Det är ett enormt slöseri med samhällsresurser och tragedi för individen som kan hamna i livslångt utanförskap.

Ge också Skolverket i uppdrag att ta bort teoretiska krav i praktiska ämnen för betyget E i grundskolan. En elev kan vara stjärna på nyckelharpa eller juniormästare i någon idrott men ändå få underkänt i sina bästa ämnen för att hen inte klarar teorin. Praktiskt begåvade barn behöver få återkoppling från vuxna att de är bra som de är. Idag får de inte vara duktiga på något.

Min pojke har i femte klass haft två teoretiska prov i musik, inlämningsuppgift med reflekterande analys i slöjd, läxförhör i bild och så vidare. Minskade teoretiska krav i praktiska ämnen skulle också ge mer tid att fokusera på matte, svenska och engelska.

En elev kan vara stjärna på nyckelharpa eller juniormästare i någon idrott men ändå få underkänt i sina bästa ämnen för att hen inte klarar teorin.

Ge Skolverket ett tredje uppdrag – att ändra betygsystemet så att ett missat delkrav inte ger underkänt i hela ämnet. Det skulle ge en viktig signal till elever att de inte behöver vara perfekta. Min pojke har väl godkänt i historiska fakta och begrepp men då han inte klarar delkravet på resonemang får han underkänt i hela ämnet. Möjligheten att ”pysa” vissa delkrav finns på papperet men är inte definierat av Skolverket och tillämpas inte för resonemang på min sons skola. Dagens system medför att vissa barn ger upp och andra stressar sönder sig.

Ge kommunerna i uppdrag att tillhandahålla lovskola för barn från och med mellanstadiet. Med skyhöga krav i grundskolan behöver vissa barn mer tid på sig. De klarar inte att inhämta så mycket kunskap under terminerna.

Jag hade tänkt att det parti som håller med om mina åtgärdsförslag skulle få min röst. Men i svaren på Lärarnas tidnings fråga om hur fler barn ska bli godkända är kunskapskraven bortglömda av politikerna.

De krav som gör så många barn illa har överhuvudtaget inte funnits med i valdebatten och jag funderar nu på att rösta blankt. För ingen politiker verkar egentligen bry sig om barn med svagare teoretisk begåvning.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin