Läs senare

Varför röstade ni nej till rektorer i förskolan, SD, C, L och KD?

DebattDet behövs investeringar i fler förskollärare, mindre barngrupper och ett stärkt pedagogiskt ledarskap om förskolan ska fortsätta utvecklas. Tyvärr är det inte alla partier i Sveriges riksdag som håller med, skriver Matilda Ernkrans (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

13 aug 2018

Om debattören

Matilda Ernkrans (S)

Ordförande i riksdagens utbildningsutskott

I många förskolor går utvecklingen åt rätt håll, i andra går personalen på knäna. Förskolan står inför utmaningar kopplade till ojämlikhet, personalbrist och stora barnkullar. Det är utmaningar som politiken behöver prioritera och lösa. Vi behöver utbilda fler förskollärare och barnskötare och ge dem bättre förutsättningar. Arbetsvillkor och löner behöver förbättras och barngrupperna bli mindre.

Därför har regeringen gjort stora satsningar på förskolan. Vi har bland annat byggt ut förskollärarutbildningen, lagt förslag om en mer attraktiv barnskötarutbildning, reviderat förskolans läroplan och inkluderat förskollärarna i kompetensutvecklingsinsatser som Läslyftet. De nationella riktmärken för barngruppernas storlek som alliansregeringen skrotade har återinförts och varje år satsar vi nu 830 miljoner kronor för att minska barngruppernas storlek.

Illustration: Colourbox

Det har haft effekt. Enligt Skolverkets statistik har vi nu de minsta barngrupperna på decennier, en högre personaltäthet och en ökning av andelen anställda med förskollärarexamen.

Men mer behöver göras. Det visar inte minst Förskoleupproret och Lärarförbundets arbete. Barngrupperna måste fortsätta minska och det pedagogiska ledarskapet stärkas. Forskning visar att förskolans kvalitet är tätt kopplad till ett tydligt och tillgängligt pedagogiskt ledarskap. Därför ska förskolans chefer nu få samma yrkestitel som övriga skolformer och samma rätt att gå den statliga rektorsutbildningen.

Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna håller inte med. De tycker inte att den som leder en förskola ska ha lön och förutsättningar utifrån det ansvar det innebär, och de går därmed rakt emot Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund.

Det blir ett val mellan fortsatta satsningar på förskolan eller en tillbakagång till en politik där förskolan sätts på undantag.

Tyvärr är det ett mönster som känns igen. Stora delar av borgerligheten prioriterar faktiskt inte förskolan alls. Under Jan Björklunds tid som skolminister gjordes i princip inga satsningar på skolformen och under den här mandatperioden har flera av de borgerliga partierna föreslagit att statsbidraget för mindre barngrupper skrotas – för att kunna finansiera skattesänkningar. Inget av allianspartierna vill att förskollärare ska vara behöriga att undervisa sexåringar.

Det här hoppas jag att valet den 9 september kommer att handla om. Det blir ett val mellan fortsatta satsningar på förskolan eller en tillbakagång till en politik där förskolan sätts på undantag. För mig är prioriteringen solklar – en förskola av hög kvalitet är en förutsättning för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin