Läs senare

Vi har blivit grundlurade i lönefrågan

av Marcus Larsson
18 maj 2018
18 maj 2018
Marcus Larsson är debattör och fackligt aktiv lärare i svenska och SO, Strandskolan i Kungälv.

I Uppsala har kommunpolitikerna gjort ökad undervisningstid till lönekriterium. Vill du ha högre lön än andra lärare ska du ha fler lektioner än andra lärare. Uppsalas utbildningsdirektör är engagerad i föreningen ”Sveriges skolchefer” och kommer i dagarna att föreläsa om effektivitet som lönekriterium på skolchefernas rikskonferens. Uppsala bryter ny mark här genom att ge rektorerna det uttalade uppdraget att premiera ökad arbetsbelastning. Lita på att fler kommuner kommer att ta efter.

Tanken att mer att göra ska finansiera ­löneökningar är dock inte ny. För drygt 20 år sedan skrevs ett avtal som helt ändrade spelreglerna i skolan. Den maximala under­visningstiden (USK:en) försvann och löner började ­sättas individuellt. Genom att ge rektorerna kontroll över ­en större del av lärares arbetstid skulle skolan­ ­effektiviseras.

Mer och mer arbetstid fylldes med av rektorerna för­delade arbetsuppgifter. En del av de pengar kommunerna sparade skulle användas till att öka lärares löner mer än andras. Men bara de som bidrog till att göra skolan ­billigare skulle få ta del av den extra löneökningen. Allas arbetsbelastning ökade men bara några fick högre löner.

Den som säger stopp får stå tillbaka.

2012 kom parterna återigen överens om att lärares ­löner skulle öka mer än andras. Få kommuner har dock sedan dess ökat förskolans och skolans budget med lika mycket som lönerna beräknats ha ökat. Mellanskillnaden måste förskolechefer och rektorer spara in. Det finns egentligen bara ett sätt att lösa den ekvationen och det är att öka lärares arbets­belastning. ­Risken är uppenbar att den som  säger stopp och tar ansvar för sin egen arbetsmiljö får stå tillbaka i löneutveckling. Förra regeringen förvärrade problemet genom förstelärarreformen och nuvarande regering spädde på med lärarlönelyftet.

Vi har blivit grundlurade i frågan om individuell lön. Stressen ökar hela tiden eftersom alla lärare måste springa fortare för att en del ska få mer i lön och eftersom lärare konkurrerar om statliga lönesatsningar. ­Skolan behöver ett nytt lönesättningssystem där lön sätts efter ­erfarenhet och arbetsuppgifters svårighetsgrad. Inte efter hur många uppgifter lärare hinner utföra.

Jag vet att frågan är jobbig men vi måste utvärdera det här med individuell lön. Ibland framställs modellen som en tävling där det bara finns vinnare. I teorin ska de som får höga löneökningar agera lok och dra upp kollektivet mot högre lönenivåer för alla. Jag börjar snarare misstänka att det är en tävling med bara förlorare. Några får mer i lön men ett krav är alltid att lärare får mer att göra.

ur Lärarförbundets Magasin