Läs senare

Vi lagstiftar om barngruppernas storlek om det behövs

DebattVi är beredda att lagstifta om gruppstorlek i förskolan om inte minskningen går tillräckligt snabbt. Även fritidshemmet behöver ett riktmärke för hur stora grupperna får vara, skriver Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet.

Om debattören

Gustav Fridolin

Språkrör för Miljöpartiet

Kunskapsresultaten i svensk skola stiger. Det syns i PISA, TIMSS och de andra internationella studierna. Vi har återtagit en topposition i läsning. I åtta av de tio största kommunerna stiger andelen som är behöriga från nian till gymnasiet. Det här är en arbetsseger, värd att fira för lärare, rektorer och elever.

Skolans medarbetare gör ett starkt jobb, i ett system som fortfarande är alldeles för svagt. För medan kunskaperna stiger, så ökar ojämlikheten.

Illustration: Colourbox

30 000 fler har anställts i svensk skola under de senaste åren. Trots fler elever är lärartätheten stabil. Vi har brutit med växande barngrupper i förskola och fritidshem. Men alla som arbetar i skolan vet hur långt vi har kvar för att varje lärare ska ha tiden som behövs för varje elev som behöver det. I #pressatläge har vi kunnat läsa starka vittnesmål om en oacceptabel arbetsmiljö för förskollärare, som i slutändan drabbar barnen. Lärare i skola och fritidshem får fortfarande använda alldeles för mycket tid till annat än läraruppdraget.

Lärarlönerna har höjts med statliga insatser, och det arbetet är inte över. Det måste bli tydligt att alla lärare som stannar och utvecklas i yrket kan komma ifråga för ett statligt lönepåslag. Det är en av poängerna med det professionsprogram jag låtit arbeta fram förslag till. Men nu måste också debatten handla om lärares arbetsmiljö. Vi måste fortsätta anställa fler andra kompetenser så att lärare får vara lärare – starkare elevhälsa, fler speciallärare, lärar- och elevassistenter, bemannade skolbibliotek.

Staten ska garantera jämlikheten i systemet och ansvara för att finansieringen av skolan är jämlik. Nu tillför vi sex miljarder till skolan, mer till alla men mest till de som behöver det mest. Då ställer vi motkrav att kommuner eller friskolor inte får göra egna nedskärningar.

Orättvisorna syns i klassrummet och lärarnas arbetssituation. Höjt underhållstöd och BVC-besök hos familjer i riskzonen är också kunskapspolitik.

Jag har velat bryta med traditionen där skolan och alla som jobbar i den tvingats vänja sig vid att snabbt anpassa sig till nya politiska infall. Istället vill jag bidra till långsiktighet och att vi politiker tar ett par steg tillbaka så att profession och forskning leder utvecklingen. Jag är stolt över den samling för skolan som vi nu ser början på genom bland annat Skolkommissionen.

Nästa mandatperiod vill Miljöpartiet fortsätta genom att:

  • Förverkliga professionsprogramet.
  • Genomföra Skolkommissionens förslag för ökat statligt ansvar för skolans finansiering och minskad skolsegregation.
  • Reglera så friskolor inte kan drivas av vinstintresse.
  • Se till så att alla gymnasieelever får allmän behörighet och läsa minst ett estetiskt ämne. I en tid när allt fler efterfrågar värdet av bildning, kultur och estetik, är det sorgligt att se hur de borgerliga partierna ignorerar kulturens roll i skolan.
  • Bygga ut elevhälsan genom en överenskommelse mellan stat och kommun för att nå målet en köfri barn- och ungdomspsykiatri.
  • Stärka samhällets förmåga att nå de bräckligaste familjerna. Orättvisorna syns i klassrummet och lärarnas arbetssituation. Höjt underhållstöd och BVC-besök hos familjer i riskzonen är också kunskapspolitik.
  • Minska barngrupper i förskola och fritidshem. Fritidshemmet behöver också riktmärke för gruppstorlek. Och om inte arbetet för att nå de riktmärken vi låtit arbeta fram för förskolan går tillräckligt snabbt är vi beredda att lagstifta.

Mycket har hänt sedan PISA-larmet löd i Sverige. Nu går vi till val och Sverige ska välja fortsatt väg framåt för skolan. Jag tror inte på betyg på 10-åringar eller att detaljreglera lärares arbetsvardag. Jag vill fortsätta arbeta för tillit till professionen, mer resurser och bred samling bakom skolans uppdrag.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin