Läs senare

Vi vill utreda den skarpa godkäntgränsen

ReplikVi är inte ovetande om att det finns elever med stora svårigheter att lyckas i skolarbetet och vi bör vara öppna för att nivån på kunskapskraven har betydelse för skolans resultatutveckling, skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson som svar till Arne Engström.

20 apr 2018

Om debattören

Peter Fredriksson

Generaldirektör

Skolverket

Arne Engström riktar kritik mot kursplanernas kunskapskrav som han menar slår ut elever. Han kritiserar också Skolverket för att ha en föreställning om att alla elever har förutsättningar att nå målen.

Jag vill inledningsvis understryka att det är bra att kursplanerna diskuteras. Vi på Skolverket behöver vara lyhörda för signaler om att de kan bidra till problem för olika elevgrupper att lyckas i skolarbetet. Vi följer kontinuerligt upp hur kursplaner och kunskapskrav uppfattas och används. Likaså ser vi över vilket stödmaterial vi erbjuder lärare i att planera, genomföra och följa upp en undervisning som utgår från kursplanerna.

Illustration: Colourbox

Det är också viktigt att komma ihåg att det finns fler aktörer än Skolverket som behöver ta ansvar. Lärarstudenter måste i sin utbildning få träna och utveckla en kunskap om hur man planerar en undervisning med utgångspunkt i skolans styrdokument. Skolledare och lärare behöver utveckla ett kollegialt lärande som bidrar till en samsyn om hur kursplanerna ska förstås och omsättas i en undervisning som främjar elevernas kunskapsutveckling.

Vi vet av Skolverkets återkommande uppföljningar att andelen elever som inte når behörighet för nationellt program ökar. Vi ser ökande resultatskillnader mellan olika elevgrupper och skolor och vi vet att den kvalitet som elever möter i klassrummet varierar.

Orsakerna är många. På en strukturell nivå vet vi att föräldrars utbildningsnivå, den tilltagande skolsegregationen och bristen på lärare, inte minst i mer utsatta områden, har betydelse. Men vi vet också att det är av största betydelse hur huvudmannen systematiskt följer upp skolornas resultat, hur resurser fördelas och används, hur ledarskapet i skolan utövas och vilken undervisning eleverna möter i klassrummet.

Att också kursplanernas utformning och nivån på kunskapskraven har betydelse för skolans resultatutveckling, bör vi vara öppna för.

Skolverkets hållning är att vi aldrig på förhand kan säga vilka elever som inte kommer att lyckas i skolan. Det är en anständig hållning.

Skolverkets hållning är att vi aldrig på förhand kan säga vilka elever som inte kommer att lyckas i skolan. Det är en anständig hållning och också den hållning alla skolor och lärare har som varje dag gör sitt yttersta för att eleverna ska få den skolgång de behöver och har rätt till.

Det betyder inte att vi är ovetande om att det finns elever med stora svårigheter att lyckas i skolarbetet. Fler elever skulle kunna bli behöriga till ett nationellt program, om de fick stöd tidigare i sin skolgång. Möjligheten finns också för lärare att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om en elev har en funktionsnedsättning eller liknande personliga förhållanden som är ett direkt hinder för att uppfylla någon del av kunskapskraven.

Det är ett politiskt beslut att det ska finnas kunskapskrav för godtagbara kunskaper och för olika betygssteg. Betygssystemet är därmed inget Skolverket har mandat att ändra på. I vår ”Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning” från 2016 föreslår vi att konsekvenserna av den skarpa godkäntgränsen, och förändringar i bestämmelserna för att göra gränsen mindre skarp, ska utredas vidare. Regeringen har nyligen aviserat att den avser att tillsätta en utredning om bland annat ämnesbetyg i gymnasieutbildningen och kompensatoriska inslag i betygsskalan. Vi tycker att det är bra.

Vi välkomnar såväl debattinlägg på området som kunskaper från olika discipliner. Vi behöver det för att tillsammans fortsätta arbetet med att utveckla och förbättra svensk skola.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: