Läs senare

Viktiga steg i höstens budget

LedareRegeringens budgetförslag är en mycket stor framgång för
lärarna. Ett orosmoment är det osäkra parlamentariska läget.

29 okt 2014
Eva-Lis Sirén.

Skolan är den stora vinnaren i regeringens budget. En fjärdedel av alla satsningar går till skolan 2015 och en tredjedel 2016. Äntligen tas flera mycket viktiga steg för ett mer attraktivt ­läraryrke och en skola som ges bättre förutsättningar att se och möta varje elev.
Regeringens höstbudget är en mycket stor framgång för Lärarförbundet. Tidiga insatser, mer särskilt stöd och minskad administration är frågor vi har drivit hårt och länge. Det är helt nödvändiga satsningar för att vända de sjunkande kunskapsresultaten.

Den absolut största segern i höstens ­budget, och som var svårast att uppnå, är förstås den statliga satsningen på lärarlönerna — Nationell samling för läraryrket. Statliga pengar ensamma kan självklart inte rätta till lärarnas felavlöning helt och hållet. Men genom att ställa krav på huvudmännen och säkra att lärarna kontinuerligt får löneökningar som ligger över arbetsmarknadens snitt kan gapet till andra grupper successivt minska. Staten, kommunerna och de fristående skolorna måste förstås ta gemensamt ansvar för lärarnas löner.

Nationell samling för läraryrket blir en viktig milstolpe för lärarna. Det öppnar inte bara för en diskussion om löner utan också om arbetsbelastning och möjligheter till kompetensutveckling. Alla problem kan inte lösas genom riksdagsbeslut och därför är den nationella samlingen viktig.

Nu är det läge att vända på varje sten och ifrågasätta varje arbetsuppgift som inte gynnar elevernas lärande. Alla parter måste rannsaka sig själva och varandra. Det räcker inte att staten lyfter bort administration från lärarna — det måste även huvudmännen göra.

Ytterligare en framgång är att regeringen lovar att se över de nationella provens antal, omfattning, effekter, förläggning och syfte. Det är ordagrant vad Lärarförbundet har krävt. Varje lärare i årskurs 3, 6 och 9 vet vad som väntar när de nationella proven rullar i gång. Proven tar upp till tre extra arbets­veckor i arbetstid och innebär att massor av kraft måste läggas på prov i stället för på undervisning. Detta är inte rimligt. Äntligen vågar politikerna ifrågasätta de nationella proven.

Regeringen vill också att styrningen av offentlig verksamhet ska förändras så att professionen får större frihet. Även detta har Lärarförbundet drivit med kraft under en lång tid. Vi vet att tillit till professionen och en lärarkår som har makt i skolvardagen är viktiga framgångsfaktorer.

För drygt ett år sedan skrev jag på Dagens Nyheters debattsida att regeringen borde satsa 12 miljarder på skolan. Satsningarna 2016 uppgår till just 12 miljarder. Alla skolans problem löses inte i en höstbudget, men det är ett oerhört viktigt steg.

Ett stort orosmoln är att hela skolpaketet kan falla på grund av det stökiga parlamentariska läget. Det skulle placera mycket viktiga skolreformer i frysboxen och försena satsningarna på lärarna. Det vore ytterst olyckligt.

Vi är självklart mycket glada över regeringens löften och strävan. Men vi kan inte vara nöjda förrän vi ser resultat på skolorna, i fritidshemmen, i förskolorna, i lärarnas lönekuvert och i ett ökat söktryck på lärarutbildningen.

ur Lärarförbundets Magasin