Läs senare

”Viktigt att inte glömma Kronan”

BöckerJournalisten och författaren Åsa Erlandssons hyllade bok borrar djupt i skolattacken i Trollhättan. ”Han slog inte till i ett vakuum, det är viktigt att komma ihåg”, säger författaren.

av Gustaf Rosensköld
15 Dec 2017
15 Dec 2017
Åsa Erlandsson föreläser mycket om skolattentatet, gärna i skolor. Foto: Marc Femenia

Den 22 oktober 2015 går en maskerad 21-åring beväpnad med ett svärd in på en grundskola i Trollhättan. Vansinnesdådet som följde krävde fyra dödsoffer, inklusive gärningsmannen.

Jag tror att skolan är en av de viktigaste instanserna, där har vi en chans att göra skillnad.

Det som hände på Kronans skola lämnade många obesvarade frågor. För journalisten och författaren Åsa Erlandsson är det är viktigt att inte avfärda gärningsmannen som en ensam galning.

– Han slog inte till i ett vakuum, det är viktigt att komma ihåg, säger hon.

Hennes bok ”Det som aldrig fick ske” är en resa både i gärningsmannens tankevärld och verkligheten som formade honom. Om vardagsrasism, en höst där flyktingförläggningar sattes i brand – och vad utanförskap kan göra med en människa.

Personligt

Åsa Erlandsson

Gör: Journalist och författare.

Aktuell: Med boken ”Det som aldrig fick ske: Skolattentatet i Trollhättan”.

Specialintresse: Humorkonton i sociala medier. Till exempel @hetasittyrke på Twitter, @matmisar på Instagram (misärbilder på mat för dig som tröttnat på inspiration).

– Jag är bestört över hur osedd han var – av alla som kom i hans väg. Både i hans egen omgivning och av förskola och skola, alla de myndigheter som kom i kontakt med honom, praktikplatser han hade. Alla tyckte att det var något som inte stämde, men ingen gjorde någonting, säger Åsa Erlandsson.

Sedan boksläppet i höstas har hon ofta fått frågan hur liknande händelser kan undvikas i framtiden. En nyckel är att börja i det lilla, i vardagen, innan det gått för långt och ett brott har begåtts, menar Åsa Erlandsson. Då behövs en kultur där vi vågar lyfta orosfrågor – och där skolledare står upp för lärare som uppmärksammar när det finns behov av insatser.

– Jag tror att skolan är en av de viktigaste instanserna, där har vi en chans att göra skillnad.

I boken ryms också berättelser om anhöriga, skolpersonal och poliser som var på plats. Åsa Erlandsson kan vid det här laget summera många timmar av tunga samtal.

– Men det har inte känts tungt, utan snarare varit en ynnest att bära berättelserna och ha fått förtroendet, säger hon.

Det är inte första gången Åsa Erlandsson tar sig an svåra ämnen. I jobbet som redaktör för polisens personaltidning Svensk polis möter hon ofta människor med traumatiska upplevelser i bagaget. Samtidigt finns utrymme för humor.

– Jag har alltid älskat att svinga mig i journalistiska lianer – från det ena till det andra, högt till lågt. Från det svartaste svarta till roliga klacksparkar, säger Åsa Erlandsson.

Exempelvis ägnade hon två veckor åt att gräva fram vem som stod bakom ett uppmärksammat gripande av en krokodil i Helsingborg år 2000 – och för ett par år sedan fick hon chans att provskriva manus för svenska tv-serien Solsidan. Att ”fånga vardagens absurditeter” kräver en berättare så god som någon, tycker Åsa Erlandsson.

Boken om Trollhättanattentatet ledde till att hon nyligen fick ta emot Stora journalistpriset i kategorin ”Årets berättare”. När nomineringssamtalet kom en kväll i höstas trodde hon först att personen från Bonnier ville sälja på henne en prenumeration på livsstilsmagasinet Tara. Sen förstod hon.

– Jag brukar vara ärlig med att man är glad för en nominering i tio minuter. Sen vill man vinna.

Men utmärkelsen är inte hennes egen, påpekar Åsa Erlandsson – utan tillhör också de drygt 80 intervjupersoner som medverkar i boken.

– Det viktigaste med priset är att det som hände på Kronan inte glöms bort.

ur Lärarförbundets Magasin