Läs senare

Viktigt med kritisk blick på programmering i skolan

DebattDet behövs forskning för att ta reda på om programmering i skolan ökar ungas intresse och tekniska kunskaper. Och det är hög tid att huvudmän och lärosäten börjar utbilda de lärare som ska undervisa på området redan i höst, skriver sju forskare vid Malmö universitet.

Om debattörerna

Nils Ekelund

Clas Olander

Anna Wirstedt

Åsa Roosqvist

Myrtel Johansson

Sverker Aasa

Magnus Jakobsson

Samtliga forskare och lärare vid institutionen Natur-matematik-samhälle (NMS)

Malmö universitet

Från och med den första juli i år skärps kraven på digital kompetens i läroplanen. Syftet är att ge eleverna förutsättningar att orientera sig och fatta välgrundade beslut kring sitt liv och sin vardag i ett allt mer digitaliserat samhälle. Datalogiskt tänkande och programmering är en viktig del i detta.

Att programmera innebär att använda ett datorspråk som kan instruera maskiner att utföra ett visst arbete. Den snabba digitala utvecklingen har skapat en stor efterfrågan på personer som är kunniga på området.

Illustration: Colourbox

Det är en stor paradox att alla elever i grundskolan och gymnasiet ska ha programmering på schemat redan till hösten, samtidigt som det finns stora brister i programmeringskunskaperna hos svenska lärare. Det riskerar att spä på problemen med likvärdigheten i den svenska skolan. Redan nu har elever olika förutsättningar beroende på vilken skola de går i. Alla elever har rätt till kompetenta lärare och detta gäller naturligtvis även inom programmering.

Huvudmännen har ett stort ansvar att vidareutbilda sina lärare, men får kritik för att inte ha tagit tillräckligt ansvar. Även lärosätena har en central uppgift i att utbilda studenter och redan verksamma lärare som behöver bygga på sina kunskaper. Men har vi verkligen tagit vår uppgift på allvar? Både Stockholms och Göteborgs universitet uppger att högstadielärarna som går ut till sommaren inte fått tillräckliga kunskaper.

Vi har inte resurser för att täcka skolornas behov av kompetenta lärare inom programmering de närmaste åren.

Hur ser det ut på Malmö universitet som bedriver en av Sveriges största lärarutbildningar? För det första är det glädjande att det finns ett stort intresse både för att lära sig och lära ut programmering. Kurser i datalogiskt tänkande och programmering har ingått i lärarlyftskurser i teknik sedan sex år tillbaka. Inom utbildningen till grundskolelärare har motsvarande kurser ingått i naturvetenskap och teknik sedan fyra år tillbaka, liksom i matematikämnet för både blivande grund- och gymnasielärare.

Men även om vi har kommit långt är vi inte i mål. Vi har i nuläget inte resurser för att täcka skolornas behov av kompetenta lärare inom programmering de närmaste åren. Även lärarpersonal och forskare vid Malmö universitet behöver fördjupade kunskaper. Om inte lärosätena bygger på dessa kunskaper kommer vi att se en skärpt konkurrens från kommersiella intressen.

Samtidigt som det är nödvändigt att rusta studenter, verksamma lärare och elever med kunskaper gäller det att ha en kritisk blick på frågan och granska vad vi gör. Ger de nya kunskaperna de effekter som det var tänkt? Ökar verkligen intresset och rustar vi barn och unga med rätt tekniska kunskaper? Vi vill se forskningsstudier för att belysa det datalogiska tänkandets intåg i skolan.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin