Läs senare

Viktigt värdera forskning kritiskt

Risk för övertro när nya metoder ska in i klassrummet

21 aug 2013

Bild: Colourbox
 
— Det är inte enkelt att lyfta in evidensbaserade tekniker inom den formativa bedömningen i klassrummet och få det att fungera, säger Magnus Levinsson, filosofie doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om evidensbasering.
Han har i sin avhandling studerat hur sex lärare börjar använda formativ bedömning och vad som då händer med lärarna och undervisningen.

— Både evidensbasering av undervisningen och formativ bedömning lanseras nu allt mer av politiker som krispaket för att vända de negativa resul­tat­­trenderna i svensk skola, säger han.

Evidensbasering har hämtats från den medicinska forskningen och innebär att man med vetenskapliga meto­der försöker belägga vilka behandlingar som fungerar.

Inom evidensbaseringen görs i dag framför allt så kallade metaanalyser, som John Hatties stora undersökning »Visible Learning«, där man med hjälp av ett särskilt mått kan jämföra resultaten som olika studier kommit fram till.

Hattie framhåller till exempel att hans metaanalys visar att formativ bedömning är den mest kraftfulla faktorn för att förbättra elevernas resultat.

Formativ bedömning går ut på att med olika tekniker som till exempel självutvärdering och kamratutvärdering medvetandegöra både elever och lärare om vad eleverna kan och vad de behöver gå vidare med. En del av dessa tekniker betraktas som evidensbaserade.

— Min studie visar att det finns en övertro på att man bara kan lyfta in färdiga tekniker i klassrummet och få det att fungera. En risk med det är att teknikerna börjar användas bara just som tekniker och att både undervisningens innehåll och det genuina samspelet lärare—elev hamnar i skymundan.

I stället för att tro att peda­gogisk forskning med auto­matik kan styra vad lärar­na gör i klassrummet, bör lärarna själva inta en mer aktiv och kritiskt värderande roll till forskningen, anser han.

— Den kritiskt värderande rollen skulle kunna rymmas inom ambitionen att evidensbasera undervisningen.

Magnus Levinsson
Fil doktor

Uppdrag Under­visar och forskar i allmän­didaktiska frågor, Göteborgs universitet.

Bakgrund Gymnasielärare i psykologi och idrott och hälsa.

Ålder 36.

Fortsätter att forska på Formativ bedömning i ett kritiskt perspektiv.

Fritid Springer, cyklar och skidar.

ur Lärarförbundets Magasin