Läs senare

Vilhelmina satsar mest på skolan – arbetar hårt mot psykisk ohälsa

skolrankningVilhelmina kommun lägger mest resurser på undervisning men har svårt att få tag på legitimerade lärare och arbetar hårt mot psykisk ohälsa hos eleverna.
– Politikerna i Vilhelmina har valt att satsa mycket på skolan. Utanför centralorten har vi två byskolor och två fjällskolor och en byförskola, säger Christer Staaf, förvaltningschef.

av Lenita Jällhage
17 okt 2019
17 okt 2019
Vilhelmina satsar mest på skolan – arbetar hårt mot psykisk ohälsa
Vilhelmina är den kommun som toppar kategorin "Resurser till undervisning" i Lärarförbundets rankning av skolkommuner.

Av Vilhelminas drygt 6 750 invånare går 10 procent i grundskolan. Kommunen har också 264 barn inskrivna i förskolan. Ungefär hälften av befolkningen är bosatta i kommunens enda tätort Vilhelmina.

Hela 22 procent av befolkningen har låg ekonomisk standard. Många står långt ifrån arbetsmarknaden och lever på försörjningsstöd. Den psykiska ohälsan har ökat inte minst bland kommunens elever.

–  Vi har därför ökat antalet kuratorer och sjuksköterskor, säger Christer Staaf.

Eftersom kommunen har haft svårt att rekrytera behöriga lärare har man fått anställa många obehöriga lärare och assistenter till skolorna.

– Det ge hög personaltäthet men de har låga löner, säger Christer Staaf.

Situationen är inte unik för Vilhelmina utan ser liknande ut för de närliggande inlandskommunerna.
Christer Staaf är kritisk till att Umeå universitet, 23 mil från Vilhelmina, inte har varit intresserade av att lokalisera ut en grundskollärarutbildning till inlandet.

– Vi har människor i kommunerna här som är intresserade men de har familjer och barn och kan inte pendla 23 mil enkel resa. Vi har försökt länge att få gehör hos universitet i Umeå utan att lyckas. Vi hoppas de blir flexiblare för vi behöver en utlokaliserad utbildning nu. Här skulle de nyutbildade få jobb direkt, säger Christer Staaf.

SÅ HAR RANKNINGEN GJORTS

Kategorin ”Resurser till undervisning” baseras på statistik från SCB hämtad via Kolada.

För samtliga skolformer (förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola) hämtas kostnaden för skolformen delat med antalet invånare. Denna kostnad jämförs sedan med referenskostnaden i den kommunala kostnadsutjämningen. En kommun som lägger mycket i förhållande till referenskostnaden får ett högt indexvärde och den som lägger lite får ett lågt indexvärde.

Källa: Lärarförbundet


Bottenplaceringen när det gäller resurser går till Gnesta, Sörmlandskommunen som också är sämsta skolkommun i årets rankning. Här gör kommunen ett omtag.

– Det går inte att lägga mer pengar år efter år och inte se höjda kunskapsresultat. Någonstans måste man se till att rektorer har redskap för att ha rätt fokus, det pedagogiska ledarskapet och bygga arbetslaget, säger Anna Ekström, moderat vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger Anna Ekström, moderat kommunalråd i samstyre med Socialdemokraterna.

Tanken är att se över precis var resultaten brister, och fördela resurserna därefter.

– De pratar om att vi ska göra om vårt arbetssätt. Och det är en bra tanke. Men du måste ha förutsättningar för att göra om. Du kan inte sköta allt annat samtidigt. Det finns inte tid för att sitta fyra timmar en eftermiddag att prata om det, säger Else Andersson, Lärarförbundets ordförande i Gnesta.

FAKTA: HELT NYTT RANKNINGSSYSTEM

  • Lärarförbundet har inför årets lista gjort om rejält i poängsystemet. Bland annat har man bytt räknemetod, vilket framöver kommer att göra det lättare för varje kommun att följa sin egen utveckling – oberoende av hur det går för andra. Utöver placeringen får kommunerna även ett individuellt indextal.
  • I årets rankning har man också valt att använda färre kriterier än tidigare, och tagit bort de som påverkas starkt av socioekonomiska faktorer. Kriterierna som plockats bort är genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, andelen elever som är godkända i alla ämnen i årskurs 9 samt andelen elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier. Förändringarna är så genomgripande att rankningen inte längre går att jämföra med tidigare år.
  • Undersökningen har gjorts tillsammans med statistikföretaget Statisticon och bygger på statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), och Skolverket, samt på statistik som är gemensamt framtagen av Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting SKL.
  • Läs mer om hur rankningen har gjorts här! 
    Källa: Lärarförbundet.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: