Läs senare

Vinstförslag från Lärarförbundet nobbas

PolitikÄndra skolpengen i stället för att lagreglera om vinster. Så vill Lärarförbundet mäkla fred i den politiskt infekterade friskolevinstfrågan. Men partierna nappar inte på idén.

av Stefan Helte
15 Mar 2018
15 Mar 2018

– Frustrerande. Med den här fastlåsningen mellan de politiska blocken kommer skolan, eleverna och lärarna att fortsätta vara förlorare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

I januari lade regeringen och Vänsterpartiet fram sitt förslag om ett vinsttak för friskolorna. Ett förslag som totalsågas av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna och som därför inte kan gå igenom i riksdagen. Ändå väntas det bli en av stora ideologiskiljande frågorna i valrörelsen.

Lärarförbundet har försökt lansera en tredje linje i den laddade frågan. Man brukar framhålla att ”vinstuttag får aldrig gå före elevernas lärande, utbildningens kvalitet eller skolans arbetsmiljö”. Men anser inte att en lagreglerad vinstbegränsning är rätt medicin för att komma åt friskoleföretagens överskott. Dels på grund av det fastlåsta politiska läget. Dels för att en vinstbegränsning inte räcker.

Partierna om Lärarförbundets förslag

Socialdemokraterna: ”Båda sakerna behövs.”

Sverigedemokraterna: ”Hellre statlig ­huvudman.”

Centerpartiet: ”Kan behöva ­utredas.”

Liberalerna: ”Bra fundera på alternativ.”

Moderaterna: ”Inte byta skolpengsystem.”

Miljöpartiet: ”Finns positiva bitar.”

Vänsterpartiet: ”Inget alternativ till lagstiftning.”

Kristdemokraterna: ”Kan inte ta ställning.”

– En lagreglering skulle markera mot stora vinstuttag, men inte lösa problemet med att systemet läcker pengar och att pengarna inte riktas dit de behövs bäst, säger Johanna Jaara Åstrand.

Det grundläggande problemet är skolans finansiering och skolpengen, enligt Lärarförbundet. Som därför har tagit fram en modell som ska minimera friskolornas överskott. Det ska bland annat ske genom en starkare socioekonomisk fördelning som tydligare styr resurserna till de skolor som har de största behoven. (Se faktaruta nedan.)

Men förslaget kommer inte att lösa upp knuten i friskolevinstfrågan, visar Lärarnas tidnings enkät till de åtta riksdagspartierna.

– Lärarförbundets förslag är bra. Men vi ser det inte som ett alternativ till att lagstifta om att sätta stopp för vinstjakten i skolan, säger Vänsterpartiets skolpolitiske talesperson Daniel Riazat.

Socialdemokraterna håller med om att en ändrad finansiering av skolan bör övervägas. Men det måste gå hand i hand med en lagstiftad vinstbegränsning.

– Vi tror att båda sakerna behöver göras och att det ena inte utesluter det andra, eftersom de löser delvis olika problem i ett marknadiserat system, säger Lena Hallengren, tidigare ordförande i riksdagens utbildningsutskott och nu jämställdhetsminister (s).

Inom det borgerliga blocket är tongångarna lika tydliga.

– För regeringen verkar det vara prioriterat att jaga välfungerande skolor, dundrar Moderaternas skolpolitiske talesperson Erik Bengtzboe.

Johanna Jaara Åstrand.

– Min bild är att S-regeringen vill ha den här frågan som en valfråga, säger Centerns skolpolitiske talesperson Ulrika Carlsson.

Johanna Jaara Åstrand suckar när hon får höra riksdagspartiernas reaktioner:

– Men jag är tyvärr inte ett dugg förvånad. Partierna har positionerat sig i varsitt hörn.

Vad är problemet med att partierna positionerar sig i en för dem viktig ideologisk fråga?

– Problemet är att med den här fastlåsningen kommer skattepengarna att fortsätta gå till fel saker och inte omfördelas dit de behövs bäst.

Flera av partierna sympatiserar ändå med Lärarförbundets förslag om att skolans pengar bör fördelas mer efter socioekonomiska behov, även om de borgerliga partierna visar ett mer ljumt intresse för frågan och M direkt avvisar det.

– Vi tror inte att en avveckling av skolpengsystemet är lösningen på regeringens vilja att inskränka valfriheten, säger Erik Bengtzboe (M).

Men även de partier som kan tänka sig ett finansieringssystem som tar större hänsyn till socioekonomiska förutsättningar invänder mot att förslaget har luckor och frågetecken.

– Visst, vår modell är inte fullt utarbetad. Men vi har identifierat bristerna i nuvarande system, som leder till en snedfördelning av resurserna. Nu är det upp till politikerna att utarbeta system som håller, säger Johanna Jaara Åstrand.

Tre punkter i Lärarförbundets förslag

Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten. Men en lagstiftad vinstbegränsning säkrar inte att resurserna fördelas efter behov. Därför behövs ett nytt finansieringssystem med dessa komponenter:

  • Finansieringen bör vara mer socioekonomiskt för­delad, dels till kommunerna, dels inom kommunerna.
  • Finansieringen bör i grunden vara baserad på undervisningsgrupp/klass, i stället för en ersättning som följer eleven, med en mindre ­marginalskolpeng per elev.
  • Marginalskolpengen bör bland annat motsvara kostnaden för läromedel och skolmat.

ur Lärarförbundets Magasin