Läs senare

”Vinstintresse passar inte i skolan”

IntervjunTrots att ordföranden för de idéburna skolorna är emot vinster vill han att hans medlemmar ska undantas från förslaget om vinstbegränsning.

av Lenita Jällhage
23 mar 2017
23 mar 2017
Foto: Kristina Sahlén

Håkan Wiclander har haft en ständigt återkommande mardröm under hela sitt liv. I drömmen blir han avslöjad: Han kan inte matematik.

— Drömmen har följt mig sedan skolåren. Jag tyckte inte om matematik. Det var ett slutet ämne på något vis. Det var en kamp att lära sig, säger han.

Ändå har han som vuxen läst både företagsekonomi och nationalekonomi och är i dag koncernchef för ABF i Stockholm med ansvar för en verksamhet som omsätter 215 miljoner kronor. Dessutom driver han friskolefrågor som ordförande för Idéburna skolors riksförbund.

Varför har du engagerat dig för idéburna skolor?

— Jag har min yrkesbakgrund inom folkbildningen. Fram till 2013 var jag rektor på Stadsmissionens fristående gymnasieskola och folkhögskola. Vår målsättning med gymnasieskolan, som jag startade 2002, var att nå de elever som fått minst möjligheter i samhället. Det var under en tid då de vinstdrivande skolkoncernerna blev allt fler och kritiken mot friskolor hårdnade.

Vi som är idéburna är extremt riskobenägna.

— Som koncernchef på ABF Stockholm driver jag nu en folkhögskola, ett stort komvux och sfi-utbildning och så har vi fått tillstånd att starta en fristående gymnasieskola.

Idéburna skolors riksförbund har markerat ett avstånd till Friskolornas riksförbund i flera debattinlägg. Varför?

In på livet

Carl Rolf Håkan Wiclander

Aktuell: Ordförande i Idéburna skolors riksförbund. Arbetar som koncernchef på ABF Stockholm med titeln studieombudsman.

Bakgrund: Fil kand i bland annat statsvetenskap, nationalekonomi, praktisk och teoretisk filosofi. Gymnasielärare i samhällskunskap. Rektor för bland annat Stadsmissionens skolor.

Ålder: 54.

Familj: Skild. Fyra barn, en 14-årig son och en snart 17-årig dotter samt två vuxna döttrar, 27 och 30 år.

Gör på fritiden: Är helst med barnen. Gillar goda samtal, fotboll, friluftsliv, kultur, läsning och rock´n´roll.

Personlig pryl: ”Pippiböckerna har alltid inspirerat mig. Tavlan av Pippi Långstrump på mitt arbetsrum symboliserar den kärlek, medmänsklighet och acceptans för alla människors lika värde som Astrid Lindgrens böcker förmedlar.”

Foto: Kristina Sahlén

— Vi vill förtydliga att det finns en annan väg att driva skolor än med vinstsyfte. Vår organisation kom till för sju år sedan utifrån att vi idéburna skolor blandades samman med vinstutdelande friskolor. Vi såg att det skadade oss och att våra frågor inte riktigt fick plats i Friskolornas riksförbund.

Vad skulle du säga skiljer dina medlemmar från Friskolornas riksförbund?

— Vi tycker inte att vinstintresse passar in i skolan. För våra medlemmar handlar det inte om att få ett överskott, även om vi behöver ha en sund ekonomi för att kunna driva våra skolor och förskolor långsiktigt. Vår målsättning är att göra så mycket och så bra verksamhet som möjligt för barn, ungdomar och vuxna i samhället.

Ändå anser ni att era medlemmar inte bör omfattas av den vinstbegränsningsregel med ett tak på 7 procent som regeringens utredare Ilmar Reepalu föreslagit. Varför?

— Därför att inga pengar lämnar en idéburen organisation. Däremot kan vi behöva göra överskott under goda år som vi sparar för att kunna utveckla verksamheten eller starta nya skolor.

Många friskolor som drivs som aktiebolag tar inte heller ut vinst utan använder sitt överskott för att växa. Så vad är skillnaden?

— Ja, många gånger plockar man inte ut pengar utan startar nya verksamheter och den ­kapitalistiska logiken är ju bra på så sätt att den driver tillväxt. Vi som är idéburna är ­extremt riskobenägna eftersom vi vill ta ansvar för det vi startat innan vi startar nya saker.

— Men för många ägare av aktiebolag finns ett skäl i botten att man så småningom ska kunna sälja sitt företag och därmed göra en vinst och de motiven finns inte bland våra medlemmar. Vi vill ju hävda att det alltid finns ett barn som behöver mer. Det finns inte ett läge när vi kan säga att vi är färdiga och kan dela ut vinst.

Vad tror du händer ifall förslaget om vinst­begränsning går igenom?

— För det första tror jag inte att det går igenom. Om det mot all förmodan gör det så tror jag att en rad skolhuvudmän lägger ned. Men då kommer andra ta över så jag tror inte att det blir någon katastrof.

Är det bättre att driva friskolor av ideologiska eller religiösa skäl än ekonomiska?

— Att driva skolor av ekonomiska skäl tycker jag inte att man ska göra. Det finns många sätt att driva en skola av ideologiska eller religiösa skäl som också är helt tokiga. Alla sorters ideologier har fundamentalistiska varianter och sådana är både jag och förbundet negativa till.

Foto: Kristina Sahlén

— I vår organisation har vi skolhuvudmän som har en ­religiös grund men än så länge har vi inte fått någon ansökan av en huvudman som vi velat säga nej till. Men det pro­blemet kan vi självklart få.

Hur ser du på det fria skolvalet?

— Mina medlemmar är beroende av det fria skolvalet. Men som det är utformat i dag bidrar det till att splittra samhället eftersom alla barn inte får lika förutsättningar att klara sin skolgång. Vi behöver förändra systemet men hur det tekniskt ska lösas vet jag inte. Föräldrar och barn måste ha möjlighet att välja skola med olika miljöer eller pedagogik men det kanske behövs vissa begränsningar av skolvalen.

Hur kan era medlemsskolor bidra för att minska klyftorna och öka likvärdigheten för eleverna?

— Inom förbundet driver vi tanken att våra medlemmar ska samverka mer aktivt med kommunerna kring etablering. Om man har en modell där utbudet planeras av kommunen så kan vi vara ett komplement där det finns behov.

Om kommunerna fick bestämma över etableringar, skulle de då inte gynna sina egna skolor i första hand?

— Kloka kommunpolitiker ser idéburna skolor som ett nyttigt komplement. Fri­stående aktörer behövs inom skolan. Och vi är inte ute efter att skumma resursstarka elever från kommunerna.

Under hela ditt vuxna liv har du arbetat med utbildning i olika former trots att du be­skriver din egen grundskoletid som en enda lång förvaring. Hur går det ihop?

— När jag var 14—15 år började jag undra varför jag skulle gå i skolan. Samtidigt ville jag lära mig saker och satt med uppslagsverk och faktaböcker. Mitt rebellskap och min integritet ledde till några konflikter med lärare som har präglat mig även om jag också hade några riktigt bra lärare. På ett omedvetet plan fanns det nog ett revanschbegär som gjorde att jag stu­derade vidare och ville arbeta i skolan.

Hur var det att vara lärare?

— Jag älskade det. Det var som ett konstnärskap men jag drevs av att utveckla skolan ­ytterligare och därför blev jag skolledare.

— Jag är glad över att få arbeta i och med skolan för det finns ingenting, och det är jag helt säker på, som långsiktigt förmår ­för­ändra världen på det sätt som utbildning kan.

Bildades 2013

Idéburna skolors riksförbund har funnits sedan 2013 och har ett 50-tal huvudmän inom fristående skola och förskola som medlemmar.

Förbundet accepterar bara medlemmar som är

  • Ideella föreningar
  • Ekonomiska föreningar (exempelvis kooperativ)
  • Stiftelser eller
  • Svb-bolag (särskilda aktiebolag med vinstbegränsning).

Några exempel på medlemmar är

  • Stadsmissionens skolor
  • Waldorfskolor
  • Reggio Emilia-skolor
  • Fryshuset

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: